Blå superjättar är stjärnor med ett kort intensivt liv. Detta gör att de är sällsynta och svåra att studera.
Ett internationellt team lett av KU Leuven använder det senaste av NASA:s rymdteleskopsdata för att studera dessa stjärnors ljud med ursprung från dessa stjärnors innanmäte och upptäckte att nästan alla blå superjättar skimmrar i ljusstyrka på grund av att vågorna på deras yta ger ljudvågor.
Dagens Teleskop kan nämligen numera se långt ut i universum och astronomer har numera möjlighet att höra ljud inuti stjärnorna. Nya rymdteleskop göra det möjligt för astronomer att se vågor som har sitt ursprung i det inre av stjärnorna. Detta gör det möjligt att studera dessa stjärnor med en liknande teknik till den seismologer använder.
De blå jättestjärnorna har ett kort liv och exploderar till slut som en supernova. Innan de exploderar kan ses som metallfabriker då det här i dess inre produceras de flesta kemiska ämnen förutom helium. Innan NASA Kepler/K2 och TESS rymdteleskop fanns hade enbart några blå superjättar som varierar i ljusstyrka varit kända”,.
”Fram till nutid hade vi inte sett de vågor som finns på ytan av blå jättestjärnor som orsakar skimrande och tindrande yta säger Bowman (KU Leuven).
En händelse som kan ses som lämplig till utgångspunkt till visan ”blinka lilla stjärna där”.
Bild från Vikipedia på den blå jättestjärnan Alcyone är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Plejaderna.