Om vi kunde vrida tiden baklänges skulle vi se vårt
solsystem bildas. En spännande händelse som skulle ge mycket kunskap om hur
allt kom till. Men även då vi inte kan
detta kan forskare studera andra
system som just nu aktivt med gas och damm bildar ett solsystem vid sin sol.
Genom detta kan vi lära om hur det går till.
Ett team under ledning av Dr Thomas Henning från Max
Planck Institute for Astronomy i Heidelberg, Tyskland ska använda NASA: s kommande James Webb Space Telescope
för att kartlägga mer än 50 planetbildande skivor i olika stadier av tillväxt
för att avgöra vilka molekyler som finns i dessa och leta efter likheter och
skillnader i gassammansättning i var och en av dessa för att leta efter olikheter av sammansättning.
Detta forskningsprogram kommer i första hand att
samla in data i form av spektra. Spektra är som regnbågesken det sprider ut ljus
i alla våglängder och färger beroende av vad slags materia de studsar mot.
Denna information kommer att göra det möjligt för
forskarna att konstruera betydligt mer detaljerade modeller av vad som finns i dessa planetära skivor (gasmoln, nebulosor) och var i dem. "Om du använder en modell av dessa
spektra kan du ta reda på vad för slags molekyler det finns och var i skivan de finns och vad deras temperaturer är”, säger
Henning.
Det är många förhoppningar som ställs på det nya
James Webb teleskopet, många står på kö för att använda dess resurser. I augusti
2021 är det planerat att det ska sändas upp (min anm.).
Bild från vikipedia på nebulosan NGC 604 i galaxen
M33. En nebulosa är en gas och stoffbemängt moln däruppe. I dessa kan stjärnor
bildas och då även planetsystem vid dessa stjärnor.
