I maj 2020 hittades några ovanliga stenar som
innehöll grönaktiga kristaller i en del av Saharaöknen som heter Erg Chech i södra Algeriet.
Vid analys visade sig stenarna komma från yttre rymden och vara miljarder år gamla, kvar från solsystemets gryning.
De var bitar av en meteorit som gavs namnet Erg
Chech 002 och är den äldsta vulkaniska sten som någonsin hittats efter att ha
smält för länge sedan i någon nu
försvunnen gammal protoplanet.
I en ny forskningsrapport publicerad i Nature
Communications analyserade Evgenii Krestianinov, doktorand vid Research School
of Earth Sciences, Australien National University, beskrivs bly- och uranisotoper i ErgChech 002 och beräknas att den är cirka 4,56556 miljarder år gammal. Detta är
en av de mest exakta åldrarna som någonsin beräknats av ett objekt från
rymden och resultatet förändrar också
några vanliga antaganden om det tidiga solsystemet. I studien av Erg Chech 002 upptäcktes nämligen att den innehåller ett högt överflöd av bly-206 och bly-207 liksom relativt
stora mängder oförstört uran-238 och uran-235.
Att mäta förhållandena mellan bly och uranisotoper i
stenen var det som hjälpte till att uppskatta stenens ålder med en sådan
oöverträffad noggrannhet.
Det jämfördes också beräknade ålder med tidigare publicerade aluminium-26-data för Erg Chech 002, samt data för olika andra achondrites.
Jämförelsen med en grupp achondrites som kallas
vulkaniska achondrites var särskilt intressant. Vi fann att moderkroppen till
Erg Chech 002 måste ha bildats av material som innehåller tre eller fyra gånger
så mycket aluminium-26 som källan till denna achondrites moderkropp.
Detta visar att aluminium-26 fördelades ganska
ojämnt i molnet av damm och gas som bildade solsystemet.
Resultatet bidrar till en bättre förståelse av
solsystemets tidiga utvecklingsstadier och den geologiska historien hos
spirande planeter. Ytterligare studier av olika achondritesgrupper kommer utan
tvekan att fortsätta att förfina vår förståelse och förbättra vår förmåga att
rekonstruera vårt solsystems tidiga historia.
Bild från https://science.anu.edu.au/ på den ovan nämnda meteoriten.
