Google

Translate blog

tisdag 20 maj 2008

Människan är ett projekt som skapar sitt eget livsprojekt.


Sartre med existentialismen. Objektiv moral finns inte enligt honom och därmed faller de gamla grekernas uppfattning i den frågan. De ansåg att det fanns något absolut gott och ont men det ansåg inte Sartre.

Våra värden ansåg han är helt och hållet val. Val som vi tar för att förverkliga det liv vi väljer att förverkliga. Ja, här kanske vi ska tillägga, enligt mig, de förutsättningar som finns för den väljande i den tid som det sker i historien.

Val sker enligt Sartre enligt den fria viljan utan inblandning av någon Gud. Så långt är jag överens med honom då vi just skapats, enligt mig, som guds avbild i så måtto att vi har en fri vilja och fria val.

Våra värden måste vi därmed enligt Sartre skapa ur intet vilket har som ursprung vårt medvetande vilket är källan till den totala friheten. Tja, säger jag. Medvetandet har begränsningar utifrån arv och miljö och även en gräns för vad det är uppbyggt att kunna förstå. Vi människor kan knappast ta beslut över något vi inte ser eller vet finns men som likväl har betydelse för oss. Hela universum är fortfarande gåtfullt.

Människan är enligt Sartre ingenting. Förutom det hon i frihet beslutar sig för att bli eller vara. Hon är sitt eget unika projekt.

Människan är otroligt uppfinningsrik. Hon skapar nya projekt ideligen. Kanske det är vad Gud menar med att människan är Guds avbild. Liksom Gud skapade allt, skapar människan nya projekt hela tiden. En del bra, andra konstiga. Konstigt är följande projekt:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=769090
Att bedöma människor utefter skrynklor i ansiktet, kan det vara bra? Om det handlar om rökare och dessa blir ju tidigt skrynkliga i ansiktet, så finns en poäng. Men de som spacklar igen sina skrynklor, som många sminkande kvinnor gör, de står ju då här med lång näsa.
Ja, läs själva artikeln o bedöm.