Bild https://www.spacevoyaging.com Landscapes from another world: Venus's surface as seen by Venera-13. Credits: Roscos
Venera 13 (ryska: Венера-13) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet. Rymdsonden sköts upp den 30 oktober 1981, med en protonraket. Farkosten bestod av två delar; en satellit och en landare. I samband med att farkosten passerade Venus separerade landaren från moderfarkosten. Landaren sände data från ytan i minst 127 minuter innan den slutade sända från ytan. Moderfarkosten fortsatte förbi Venus och inledde en omloppsbana runt solen. Farkosten hade flera instrument för att studera Solen.
Nya detaljer om ytan på Venus visar på några överraskningar om geologin där, enligt ny NASA-finansierad forskning där det beskrivs rörelser i Venus ytskorpa.
Forskare förväntade sig att det yttersta lagret av Venus skorpa (yta) skulle blivit tjockare och tjockare med tiden med tanke på dess uppenbara brist på krafter som skulle driva skorpan tillbaka in i planetens inre (kontinentaldriften på Jorden existerar inte på Venus utan hela planeten är en enda platta eller skorpa). En artikeln, om forskningsresultatet har publicerats i Nature Communications där forskarna föreslår en metamorfosprocess baserad på bergarters densitet och smältcykler (på Venus finns bara en heltäckande platta inte plattor som på Jorden).
Jordens steniga skorpa består av massiva plattor som långsamt rör sig och bildar veck och förkastningar i en process som kallas plattektonik
Venus yta består av ett enda stycke här finns inget som visar på subduktion orsakad av plattektonik som på jorden, förklarade Jusin Filiberto biträdande chef för NASA:s Astromaterials Research and Exploration Science Division vid NASA:s Johnson Space Center i Houston och en av författarna till artikeln.. I studien användes datamodellering för att visa att Venus skorpa är cirka 40 kilometer tjock i genomsnitt och som mest 65 kilometer tjock.
"Det är förvånansvärt tunt med tanke på
förhållandena på planeten", beskriver Filiberto, – Det visar sig enligt
våra modeller att när jordskorpan blir tjockare blir botten så tät att den
antingen bryts av och blir en del av manteln eller blir så varm att den
smälter. Så även om Venus inte har några rörliga plattor, genomgår dess skorpa
metamorfos. Detta fynd är ett viktigt steg mot att förstå geologiska processer
och Venus utveckling.
"Vi vet exempelvis
inte hur mycket vulkanisk aktivitet som finns på Venus", beskriver
Filiberto. "Vi antar att det finns mycket och forskning visar att det
borde finnas aktivitet men vi skulle behöva mer data för att veta säkert."
Möjligen
finns ingen vulkanism alls ytan ser ut som ett blankt lock enligt mig. Ett
blankt lock över ett flytande innandöme.