Nitriler är en klass av organiska molekyler av en
cyanogrupp ( där en en kolatom är bunden)
med en trippel omättad bindning till en kväveatom. Nitriler är vanligtvis
giftiga. Men paradoxalt nog är de även en viktig föregångare till molekyler som
är väsentliga för livet, ex ribonukleotider, bestående av nukleobaserna eller
"bokstäverna" A, U, C och G förenade med en ribos- och fosfatgrupp sammantaget
utgör detta RNA. Nu visar ett team av forskare från Spanien, Japan, Chile,
Italien och USA att ett brett spektrum av nitriler förekommer i det interstellära utrymmet inom molekylmolnet G + 0,693-0,027 vilket finns nära Vintergatans
centrum.
Dr Víctor M. Rivilla, forskare vid Centrum för
astrobiologi vid det spanska nationella forskningsrådet (CSIC) och National
Institute of Aerospace Technology (INTA) i Madrid, i Spanien är huvudförfattare till en ny studie om fenomenet, I studien som är publicerad i Frontiers in Astronomy and Space
Sciences, påtalar Rivilla följande: "Här visar vi att kemin som äger rum i det
interstellära mediet (molnet) effektivt kan bilda flera nitriler som är viktiga
molekylära föregångare till RNA och i det första livet på jorden var baserat
endast på RNA. DNA- och proteinenzymer utvecklades senare. RNA kan lagra och
kopiera information likt DNA och katalysera reaktioner som enzymer.
Enligt "RNA World" -hypotesen" behöver
nitriler och andra byggstenar för livet inte nödvändigtvis ha uppstått på
jorden. Vissa eller kanske alla kan ha sitt ursprung i rymden och "liftat"
till den unga jorden inuti meteoriter och kometer för mellan 4,1 och 3,8
miljarder år sedan. Som stöd för detta påstående har nitriler och andra
prekursor molekyler för nukleotider, lipider och aminosyror hittats inuti
kometer och meteorer.
Molekylära moln, är täta moln och finns i
kalla områden i det interstellära mediet är lämpliga för bildande av komplexa
molekyler. Till exempel har molekylmolnet G + 0,693-0,027 en temperatur på nära
den absoluta nollpunkten. Molnet har en storlek av ungefär tre ljusår i
diameter och en massa av ungefär tusen gånger mer än vår sol. Det finns däremot inga
bevis för att stjärnor för närvarande bildas inuti G + 0.693-0.027. Men forskarna
misstänker att det kan ske i framtiden.
"Det kemiska innehållet i G+0,693-0,027 liknar
det i andra stjärnbildande områden i Vintergatan och även i det i kometer. Det
innebär att studien kan ge oss viktiga insikter om de kemiska ingredienser som
fanns i nebulosan som gav upphov till vårt planetsystem, säger Rivilla.
Spännande
upptäckter för förståelsen av vår värld sker dagligen numera teorier utarbetas
och analyseras utefter nya fynd hela tiden (min anm.).
Bild vikipedia RNA jämfört med DNA.
