Venus svavelsyramoln kan innehålla DNA och RNA.

 

Ett team av kemister, biologer och planetforskare från MIT (Massachusetts Institute of Technology Cambridge, USA), Nanoplanet Consulting, Harvard University och University of Alberta har med genom laboratorieexperiment funnit att förhållandena i Venus moln möjligen kan innehålla liv. I rapporten publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences beskriver gruppen de experiment de genomförde i sitt laboratorium resultatet.

Tidigare forskning har visat att Venus yta i genomsnitt är cirka 462° C, alldeles för varmt för livsformer vi känner till. Planetens atmosfär är däremot mycket svalare speciellt i dess moln. Här är temperaturen 30° C till 70° C, väl inom ett intervall som kan stödja liv. Molnen består av svavelsyra och är mycket surare jordens moln. Men annorlunda livsformer kan existera i moln av detta slag, enligt forskargruppen.

De utarbetade experiment för att avgöra om RNA och /eller DNA-baser kunde existera i en sådan miljö.

Experimenten involverade exponering av nukleinsyrabaser såsom cytosin, adenin, tymin, guanin och uracil i kemiska förhållanden som liknar dem som tros finnas i de Venus svavelmoln. De gjorde sedan samma sak med pyrimidin och purinnukleinsyrabaskärnor och 2,6-diaminopurin. De testade därefter syrabasernas stabilitet med NMR (nuclear magnetic resonance) och UV-spektroskopi. De fann att om syrabaserna förblev stabila   i upp till två veckor - i förlängningen innebar detta att de kunde göra detsamma i Venus moln.

Men då får de först bildas och existensen blir endast två veckor innan de upplöses som jag tolkar det. Låter inte som att det skulle ske spontant eller vara annat än en konkret möjlighet teoretiskt.

Forskarna förstår att deras resultat kan vara förundrande för många forskare men knappast för kemister.  De noterar att det är allmänt känt att raffinering av olja innebär användning av koncentrationer av svavelsyra vilket då resulterar i produktion av organiska föreningar av vilka några är aromatiska molekyler. De föreslår därför att rymdforskare som letar efter liv i universum kan behöva utöka sina mål till att inkludera planeters atmosfärer inte bara deras ytor.

Bild vikipedia Molnstruktur av den venusianska atmosfären, synliggjord genom ultraviolett avbildning.

I mitten av Vintergatan verkar det finnas ett överflöd av livets byggstenar till RNA

 

Nitriler är en klass av organiska molekyler av en cyanogrupp  ( där en en kolatom är bunden) med en trippel omättad bindning till en kväveatom. Nitriler är vanligtvis giftiga. Men paradoxalt nog är de även en viktig föregångare till molekyler som är väsentliga för livet, ex ribonukleotider, bestående av nukleobaserna eller "bokstäverna" A, U, C och G förenade med en ribos- och fosfatgrupp sammantaget utgör detta RNA. Nu visar ett team av forskare från Spanien, Japan, Chile, Italien och USA att ett brett spektrum av nitriler förekommer i det interstellära utrymmet inom molekylmolnet G + 0,693-0,027 vilket finns nära Vintergatans centrum.

Dr Víctor M. Rivilla, forskare vid Centrum för astrobiologi vid det spanska nationella forskningsrådet (CSIC) och National Institute of Aerospace Technology (INTA) i Madrid, i Spanien är huvudförfattare till en ny studie om fenomenet, I studien som är  publicerad i Frontiers in Astronomy and Space Sciences, påtalar Rivilla följande: "Här visar vi att kemin som äger rum i det interstellära mediet (molnet) effektivt kan bilda flera nitriler som är viktiga molekylära föregångare till RNA och i det första livet på jorden var baserat endast på RNA. DNA- och proteinenzymer utvecklades senare. RNA kan lagra och kopiera information likt DNA och katalysera reaktioner som enzymer.

Enligt "RNA World" -hypotesen" behöver nitriler och andra byggstenar för livet inte nödvändigtvis ha uppstått på jorden. Vissa eller kanske alla kan ha sitt ursprung i rymden och "liftat" till den unga jorden inuti meteoriter och kometer för mellan 4,1 och 3,8 miljarder år sedan. Som stöd för detta påstående har nitriler och andra prekursor molekyler för nukleotider, lipider och aminosyror hittats inuti kometer och meteorer.

Molekylära moln,  är täta moln och finns i kalla områden i det interstellära mediet är lämpliga för bildande av komplexa molekyler. Till exempel har molekylmolnet G + 0,693-0,027 en temperatur på nära den absoluta nollpunkten. Molnet har en storlek av ungefär tre ljusår i diameter och en massa av ungefär tusen gånger mer än vår sol. Det finns däremot inga bevis för att stjärnor för närvarande bildas inuti G + 0.693-0.027. Men forskarna misstänker att det kan ske i framtiden.

"Det kemiska innehållet i G+0,693-0,027 liknar det i andra stjärnbildande områden i  Vintergatan och även i det i kometer. Det innebär att studien kan ge oss viktiga insikter om de kemiska ingredienser som fanns i nebulosan som gav upphov till vårt planetsystem, säger Rivilla.

Spännande upptäckter för förståelsen av vår värld sker dagligen numera teorier utarbetas och analyseras utefter nya fynd hela tiden (min anm.).

Bild vikipedia RNA jämfört med DNA.

Ett enda kaos av RNA-DNA kan vara anledningen till att vi finns här på jorden.

 

Kemister vid Scripps Research education i USA  har gjort en upptäckt som stöder en överraskande syn på hur livet uppkom på vår planet.

I en studie publicerad i kemitidskriften Angewandte Chemie visar de att en enkel förening som kallas diamidofosfat (DAP), som rimligen var närvarande på jorden innan livet uppstod, kunde ha kemiskt blandat ihop små DNA-byggstenar så kallade deoxynucleosides med delar av primordial DNA.

Fyndet är det senaste i en rad upptäckter under de senaste åren som pekar på möjligheten att DNA och dess nära kemiska kusin RNA uppstod tillsammans som produkter av liknande kemiska reaktioner och att de första självreplikerande molekylerna - de första livsformerna på jorden - var blandningar av dessa två.

För mer utförlig förklaring till resonemanget följ länken här från spacedaily.com 

Kan förklaringen till att vi finns med en kropp likt andra levande varelser och en mental tankevärld vara ett hopkok av RNA och DNA? Varför skedde detta i så fall?

Bild från awol.junkee.com

Kan man utläsa likheter i galaxerna. Är de likt människan etc samma schema som upprepats? Ett slags galaxers livets eller verklighetens DNA.

Stjärnors massa skiftar och beroende på massa är deras livslängd innan de förändras.

Men forskare har nu börjat fundera på om galaxers stjärnor är ungefär likartade, Likartade i så mått att det finns samma antal i procent av stjärnor i denna med olika massa.

Ex lika många av samma slags stjärnor med samma massa i varje galax. Räknat i procent. Massa skiftar däremot från olika stjärnstorlekar med ca 1000 gånger.

Därför är tanken fascinerande men ändå trolig.

Universum kan ha bildats eller skapats ur en och samma kod. Nog kan man kalla det kod. Galaxer bildades, stjärnor och planeter. I såfall bör koden tvingat fram likheter likt i människans arvsmassa. Vi vet att det i varje hittills funna galax finns ett svart hål i mitten. Detta visar på  likheter i uppbyggnad och troligen kan massa och procent vara en annan likhet. Kanske även planeter i dessa hopar,  vem vet?

Kanske allt skapats ur en liten punkt vilken var ett svart hål.

Bilden ovan visar vår granngalax Andromeda.

Kan en människa ha anlag för allt möjligt? Skapas nya anlag kontinuerligt?

Anlag, själva begreppet utstrålar positivitet. Anlag för teknik, matematik, hantverk m.m. Är det inte så många ser på anlag?

Men kan det inte också finnas anlag som inte är bara av godo och nytta?

Anlag för brott, tidelag, alkemi, nu snart utdött i så fall, finns de och skapas det efterhand nya anlag i DNA? Föds människor med anlag av alla slag och kan nya uppkomma? Muterar DNA och ger upphov till nya arvsanlag?

Troligen. Kan det vara detta som är det som benämns evolution? Nya anlag som kan vara till fördel för människan men som även kan vara till fördärv.

Har det funnits tider då människan varit mindre egocentrisk eller brottsbenägen?

Har även motsatsen funnits?

Fanns anlaget för att bli datorfreak tidigare eller är det något som människan nu fått anlag för? Var denna mutation först och datorns uppfinning resultatet av denna förändring av anlag i många människors DNA?

Var det tid för datorn i massupplaga och för att det skulle bli en ny mänsklig varje persons ting måste först intresset för den och möjligheten att konstruera den finnas. Anlaget för datoranvändande och konstruerande uppkom i många människors DNA. Tiden för detta bör ha varit 1940-50 tals generationens uppkomst.

Finns en tickande klocka i DNA som har ett mål i sig genom massutvecklande av samma slags förändring hos mångas DNA hos en ny generation? Är det även förklaringen till att samma nytänkande och uppfinningar många gånger utvecklas under samma tid av helt skilda personer som inte har vetskap om varandra? Telefonen är ett exempel av många på detta.

Frågor utan svar. Men tankeväckande anser jag.