Läten från människor och djur.

Människan är ett däggdjur. Liksom djuren har vi olika läten beroende på hur vi mår eller önskar meddela oss till de som ingår i vår flock eller som tillhör en annan flock.

Misstänksamheten mot främmande artfränder finns hos alla däggdjur, även människan.
Olika dialekter och uttal finns bland fåglar och troligen även andra djur beroende på var de finns och lever.

Detta har uppstått genom isolation från artfränder. Olika fågelläten från samma ras finns på olika öar på ex Galapagosöarna. Men är säkert en sak som finns överallt. Vi människor skiljer oss inte från detta. Människan har många olika språk och i dessa språk finns även många slag av dialekter.

Säkerligen är det samma sak i djurvärlden fast vi kanske har svårt att höra dessa skillnader.

Utseenden och teckningar är även de olika bland samma djurras. Fåglarna på Galapagos (finkarna) skiljde ju, för att ta ett exempel, ut sig på olika öar och så fick Darwin idén om evolutionsläran.

Människor är likadana, vi har olika hudfärg beroende på var vi ursprungligen fanns i årmillioner. Svarta, mörka i olika nyanser, vita i olika nyanser. Hårfärg skiftar och snedheten av ögonen likaså.

Men vi som är vita, för att ta ett ex, ser färgade som väldigt lika varandra och även de med sneda ögon, asiater, ser vi som mycket lika varandra. Detta tror jag inte asiater gör om sig själva eller färgade överhuvudtaget.

Vi vita ses säkert som väldigt lika av dessa grupper medan vi själva ser oss som mycket olika utseendemässigt och därför lätt känner igen släktdrag med våra närmsta och ser hur vi liknar våra fäder och syskon men ändå har olikheter.

Vi är alla lika, djur som människor. Vi är båda djur och som sådana stamdjur i många fall, vi är som människor flockdjur. Att skilja ut sig från flocken kan innebära utfrysning, det gäller både bland människor och bland andra flockdjur.