Planetgeolog Joe Levy, biträdande professor i
geologi vid Colgate University i New York har gjort en analys av glaciärer på Mars. Historiskt vet vi att på jorden täckte glaciärer stora delar av planeten
under den senaste istiden. En istid som nådde sin topp för ungefär 20000 år
sedan innan isen drog sig tillbaka till polarområdenas klippor och skrevor i ex
Sveriges fjällvärld mm.
På Mars lämnade dock glaciärerna aldrig sin plats )ingen så kallad kalvning här) utan
isen och vattnet som isen frös från innehåller än i dag stenar och grus från
frystillfället en frystid upptill 300 miljoner år tillbaks.
”Alla stenar och all sand som bars av isen har legat
kvar på ytan, säger Levy. "Det är som att lägga isen i en kylare under
alla de där sedimenten." Geologer har dock inte kunnat avgöra om alla
dessa glaciärer bildats under en massiv istid eller i flera separata händelser
under miljontals år. Eftersom istiden är resultatet av en förskjutning av
lutningen av en planets axel såg forskarna på hur Mars omloppsbana och klimat
har förändrats över tid, Vid uträkningen av detta är det sedan intressant att
se på vilken typ av stenar, gaser, eller eventuella mikrober som kan vara
instängd i isen. Levy utarbetade en plan för att undersöka stenbumlingarna på
ytan av glaciärerna.
Då dessa antogs urholkas med tiden under en stadig påverkan
av vind och sand till mindre stenar pekar detta på en enda lång istidshändelse.
Levy valde ut 45 glaciärer att undersöka och fick
högupplösta bilder som samlades in av Mars Reconnaissance Orbiter-satelliten
och räknade stenar på dem och katalogiserade dem storleksmässigt. Stenar från en
kilometers höjd kunde ses.
Levy tog hjälp av 10 Colgate studenter under två
somrar för att räkna och mäta cirka 60000 stora stenar. "Vi gjorde ett
slags virtuellt fältarbete, gick upp och ner för dessa glaciärer för kartläggning
av stenblock”, säger Levy. Stenarna var fördelade i tydliga band som liknande skräp över glaciärernas ytor
vilket markerar gränsen för separata och distinkta flöden av is som bildats under perioder då Mars lutade annorlunda på sin axel än i dag.
Baserat på dessa uppgifter har Levy kommit fram till
att Mars har genomgått någonstans mellan sex och 20 separata istider under de
senaste 300-800 miljoner åren. Om det finns några biomarkörer som blåste runt
då kommer de att vara fångade i isen." säger han.
Framtida upptäcktsresande till Mars som kan vara
beroende av att utvinna färskvatten från glaciärer för att överleva kommer att
behöva veta om det kan finnas främmande liv fryst i detta vatten och även var banden
av stenar finns för att inte fördärva utrustning i onödan. I isen kan svaret finnas
om liv funnits på Mars.
En
spännande (min anm.) forskning som bör ge svaret på om liv funnits en gång och
kanske finns i någon form ännu på eller under ytan. Resultatet att Mars haft
fler istider överraskar inte varför skulle Mars regelbundna eller oregelbundna
axellutning inte ha skett likaväl som Jordens? Jorden har haft flera kända
istider. Troligen förändras alla planeters
axellutning ibland inga planeter är som maskiner med en ej påverkbar lutning
anser jag. Allt vinglar ibland.
Bild från vikimedia på Mars med sin isiga sydpol.
