För miljarder år sedan skedde en serie vulkanutbrott
på månen vars lavaflöden täckte hundratusentals kvadratkilometer av ytan. Under
eonerna skapade lavan de mörka fläckarna som vi ser på månen.
Ny forskning från CU Boulder (University of Colorado
Boulder) tyder att vulkaner kan ha
lämnat ävem en annan varaktig inverkan på månytan: is som som kan ses som prickar på
månens poler vilka på vissa ställen kan mäta dussintals eller till och med
hundratals meter tjocklek. "Vi föreställer oss det som en frost på månen
som byggdes upp över tiden", säger Andrew Wilcoski, huvudförfattare till
den nya studien och doktorand vid Institutionen för astrofysiska och planetära
vetenskaper (APS) och laboratoriet för atmosfärs- och rymdfysik (LASP) vid CU
Boulder.
Wilcoski med kollegor publicerade sina resultat
denna månad i The Planetary Science Journal.
Forskarna använde sig i arbetet av datorsimuleringar för att försöka återskapa förhållandena på månen under en tid då liv
ännu inte fanns på jorden. De upptäckte att gamla månvulkaner då spydde ut enorma
mängder vattenånga kom ut på ytan och bildade lageruppbyggnad av is. Is som
fortfarande kan finnas i månkratrar.
Det är en potentiell källa för framtida
månutforskare som kommer att behöva vatten för att dricka och bearbeta till
raketbränsle, säger studiens medförfattare Paul Hayne.
Den nya studien lägger till en växande mängd bevis
som tyder på att månen kan innehålla mycket mer vatten än forskare trott.
I en studie från 2020 uppskattade Hayne och hans kollegor att nästan 6000
kvadratkilometer av månytan kunde kunna innehålla is - mestadels nära
månens nord- och sydpoler.
Var allt det vattnet kom ifrån från första början är däremot ännu oklart.
"Det finns många potentiella källor", sa Hayne.
Vulkaner kan vara en. Planetforskaren förklarade
att månen från 2 till 4 miljarder år sedan var en kaotisk plats. Tiotusentals
vulkaner uppstod under denna period och genererade enorma floder och
sjöar av lava.
Ny forskning från forskare vid Lunar and Planetary
Institute i Houston visar att dessa vulkaner sannolikt kastade ut moln mestadels bestående av kolmonoxid och vattenånga. Moön som sedan virvlade runt månen, vilket potentiellt skapade tunna och kortlivade atmosfärer.
Det fick Hayne och Wilcoski att undra: Kan samma
atmosfär ha lämnat kvar is på månytan likt frost som bildas på marken efter en kylig
höstnatt?
För att ta reda på det bestämde sig duon och
Margaret Landis, en forskningsassistent vid LASP, för att försöka förstå förhållandena på månens yta för miljarder år sedan.
Teamet använde uppskattningar av att månen upplevde en stor vulkanutbrottstid vart 22 000: e år, i genomsnitt. Forskarna spårade sedan
hur vulkaniska gaser kan ha virvlat runt månen och därefter försvunnit ut i
rymden över tid. Teoretiskt upptäcktes i simuleringsarbetet att förhållandena då kan ha gett ispåbyggnader.
Enligt gruppens uppskattningar kan ungefär 41 % av
vattnet från vulkaner ha kondenserat till is på månen.
"Atmosfären försvann under cirka 1000 år, så
det fanns gott om tid för is att bildas", sa Wilcoski.
Det kan ha funnits så mycket is på månen att du möjligen kunde ha upptäckt glansen av frost och tjocka på polära områdena från jorden. Gruppen beräknade att cirka 9 kvadriljoner liter vulkaniskt vatten kunde ha kondenserat till is
under den perioden. Det är mer vatten än vad som för närvarande finns i Lake
Michigan. Forskningen tyder på att mycket av det vattnet fortfarande kan
vara kvar i form av is på polerna.
Det mesta av den isen har sannolikt ackumulerats
nära månens poler och kan vara dolt under flera meter månstoft eller
regolit.
"Vi måste borra där och leta efter det", säger
Wilcoski.
Nog
vore det bra om resultatet är riktigt med vatten i den mängden kan det lösa en
hel del problem för en framtida månstations personal (min anm.)
Bild vikipedia på Mons Rümker ett berg (som
ursprungligen var en vulkan) på nordvästra delen av den sida av månen som
vetter mot jorden.
