Dimorphos eller S/2003 (65803) 1 är en asteroidmåne med (en diameter av 170 meter) som kretsar runt asteroiden 65803 Didymos (som har en diameter på 750 meter) i asteroidbältet mellan Mars och
Jupiter.
Asteroiden Didymos med dess måne Dimorphos skapade
rubriker då de var målet för NASA: s framgångsrika Double Asteroid RedirectTest (DART) –uppdrag. Uppdraget då en raket skulle krocka med Dimorphos för
att se om dess bana då förändrades. Uppdraget var en del i hur man skulle kunna
ändra kurs på en meteor som riskerade en träff med jorden.
Nya rön om
systemet har nu kommit som fått astronomer att sammanställa en hypotes om hur
denna dubbla asteroid blev till.
Man utgår från spinn (rotation). Varje fast kropp som snurrar
tillräckligt snabbt kommer att förlora bitar av sig själv när centrifugalkraften överväldigar tyngdlagen. Detta gäller särskilt asteroider då
de inte är så massiva och bara hålls löst ihop materiellt (de har låg densitet vilket man kan se på bilden ovan).
Nyligen har ett team av astronomer föreslagit en trolig bildningsmekanism för
Didymos och Dimorphos.
I scenariot tänker man sig att Didymos en gång roterade alldeles för snabbt för att i längden hålla samman. Det kan ha varit effekten från en kollision eller från påverkan av gravitationseffekter från närliggande asteroider. När Didymos väl börjat snabbt rotera förlorade den över tid massa. Massa som bildade en ring av damm som omgav den. Ursprungligen skulle denna ring bli i det som kallas Roche-gränsen för asteroiden. Roche-gränsen är där gravitationens tidvattenkraft från en moderkropp är starkare än förmågan för material som kretsar kring den att hålla sig samman och bestå mest av damm. Så inom Roche-gränsen kunde månen Dimorphos inte bildas .
Men genom många interaktioner av materia kunde en del av materialet migrera bort från ringen och hamna utanför Roche-gränsen där det så småningom samlades. Materialet som kom utanför Roche-gränsen skulle så småningom bli till den löst sammansatta lilla månen Dimorphos.
Astronomer uppskattar att Didymos förlorade minst
25 % av sin löst sammanfogade massa till bildandet av Dimorphos. Teorin säger även att Dimorphos kom att få en mycket oregelbunden form eftersom
den byggdes upp från den långsamma ackumuleringen av många mindre materiella
klumpar. Något som bekräftas av dess form.
NASA: s DART-uppdrag var en övergripande framgång
och visade att vi slutgiltigt kan knuffa en asteroid ur dess bana om vi behöver
detta. Men uppdraget har gett en sidofördel. En ny teori om hur Dimorphos
bildades.
Inlägget ovan grundas på en artikel publicerad i https://www.universetoday.com/
Bild vikipedia på Dimorphos taget i september 2022,
staplade av bilder tagna av DART.
