Hans idé var att allt människan kan eller minns är komna ur de sensationer hon upplevt. Ur dessa har hon skapats och härmed är därför varje människa unik.
Som exempel på sin teori har han tagit hjälp av en metafor som statyn.
Denna väcks sakta till liv vartefter som den får upplevelser (sensationer). Den blir mer och mer medveten och får fler och fler förmågor efterhand som fler och fler upplevelser har gestaltat sig för denna.
Det finns i detta tankesätt mycket likheter med Emanuel Kants tabula ras. Att människan föds som en ren skrifttavla som efter hand fylls med mer och mer text och därför mer och mer utvecklas kunskaps och färdighetsmässigt.
I Condilacs lära finns även tanken att själen som han ser som ickesynlig genom detta konstruerar sin egen verklighet.
Känslor föder verksamhet och konstruerar en syn och en förmåga att reflektera och återkonstruera igenkännande av situationer vilket kan ses som rutin och kunskap.
