Voyager1-2 sändes upp hösten 1977. Dessa farkoster har snart lämnar det yttersta av
vårt solsystems gränser. Fortfarande sänder de dagligen uppgifter till Jorden.
De har inte tystnat.
Med
sig har de guldskiva med samlad information om människan och vår plats i
universum för ev främmande intelligensers upphittande av någon av farkosterna
och dess då möjlighet att finna oss. Kanske inte helt intelligent från
mänskligheten. Men gjort är gjort.
För
att hålla farkostens sändningar i så långt det är möjligt sändningsbart skick
tidsmässigt måste de som har hand om detta förstå den teknik vilken fanns på
1970-talet då de sändes ut.
Därför
är de få personer kvar som fanns då och hade med denna slags teknik. Personer
vilka är värdefulla idag för Voyagers
kvarvarande framtid som sändare. Men några är utbildade i vår tid på dessa
1970-tals nu antika tekniska lösningar.
Mycket
har de upptäckt på sin långa färd vilken kan bli otroligt mycket längre tidsmässigt.
Möjligen kan dessa farkosters guldskivor om människan bli de sista spåren från
oss när väl vi eller vårt solsystem inte längre finns miljarder år från nu.
Bilden är på den guldskiva vilken upplysningarna finns om oss på farkosterna till eventuella upphittare därute.
