Google

Translate blog

torsdag 14 februari 2008

Thomas More utopins grundare.


Ordet utopi kommer från Mores bok Utopia. Denna skrift anses vara den första utopiska romanen. Handlingen är följande: På ön Utopia styr en furste enligt en socialistisk ekonomi, alla ägodelar är gemensamma. Pengar finns inte. Guld är en metall som mest används för tillverkning av nattkärl. Alla utom de styrande har arbetsplikt. Dygnet delas in enligt ett strikt schema. På förmiddagen är det tre timmars arbete.


Sedan blir det middag och två timmars vila. Måltiden äts gemensamt i stora matsalar där sammankallning sker genom hornstötar. Sedan följer ytterligare tre timmars arbete. Sedan är det fritid som används till föreläsningar. Schack och musik är förströelse medan spel och dobbel är totalförbjudet. Alkohol tolereras inte. När klockan blivit åtta på kvällen är det dags att sova.

Att diskutera politik är förbjudet utom för det styrande skiktet. Straffet är döden. Kärnfamiljen värdesätts, äktenskapsbrott bestraffas med slaveri och återupprepning innebär döden. Det finns ingen fattigdom eller nöd då allt ägs gemensamt. Alla går i lika kläder, naturfärgat ylle. Livet styrs av förnuft och naturlighet. Enligt Mores berättare i boken är detta samhälle inte bara det bästa utan också det enda som har rätt att kalla sig ett samhälle.

Idén till denna utopi tycker jag har drag av Platons bok om staten. Där styr som här en elit, här filosoferna och skiktet under dem som är soldaterna har all egendom gemensam, fast här än mer, då de även delade på kvinnorna för att faderskap inte skulle kunna fastställas och därmed skulle alla barn och kvinnor bli allas ansvar. Platon var för kvinnors jämställdhet och även kvinnor med rätt läggning kunde kli soldater eller filosofer. Andra kaster i staten var hantverkare och jordbrukare självklart fanns även slavar det grekiska samhället var grundat på slavar som arbetskraft.

Sedan denna bok skrevs har många utopiska romaner sett dagens ljus och även böcker som senare skulle få genrer som fantasy vilket är en slags utopiska romaner, till gruppen utopi kan även science fiction litteraturen ses.

Utopia ovan kan enligt mig även ha påverkat Karl Marx och Engels i deras konstruktion av marxismen. Kommunismen.

Idag har inte den kommunistiska drömmen så många anhängare. De drömmar som finns om en rättvis värld fördelningsmässigt är få och tystlåtna.

http://www.fokus.se/2007/10/kommunismens-roda-drommar Istället har det kommit en beklagande vänstersympatilamt klientel som inte riktigt vet hur de ska få fram det budskap som de till viss del själva verkar tvivla på.


Idag är inte den politiska drömmen att fördela resurserna rättvist utan istället att fördela utefter utanföskap. DE som inget har ska mindre få enligt fördelningsprincipen ge tilll de som lyckats få ett jobb och ta från de som ingen önskar på arbetsmarknaden. Gynna konkurrensen på arbetsmarknaden och låt vinnarna få på bekostnad av de svaga. Nog skulle Marx mfl gapat av förvåning om de kunnat sticka UPP NÄSAN UR KYLLAN OCH SETT HUR DEN KOMMUNISTISKA DRÖMMEN FÖRBUYTTS TILL DESS MOTSATS.

Två blogg idag blev det från mig. Anledningen var att inget blogginlägg kommer i morgon då det då är dagen då en ny dator ska installeras och ingen bloggtid finns tillgänglig då.

Machiavelli påverkade Hitler


genom sin bok Fursten som utgavs 1513. Ja, många diktatorer men säkert även demokrater har påverkats av denna bok kanske även Reinfeldt och Borg.. Boken ger på ett övertygande sätt fursten fullmakt att styra utan hänsyn till följderna för att få igenom sina planer. Att erövra makt och att behålla den är temat i boken. En lärobok för kungar, kejsare, furstar och diktatorer av alla slag och alla tider efter 1500 talet. Svek och list är helt accepterade medel för en ledare om detta resulterar i mer makt eller i att behålla makt. I den andan är boken skriven.


Nog har många genom boken fått bekräftelse på att de gör rätt när de läst den. Och som jag skrev i början läste Hitler boken och tog starkt intryck av den. Andra stora diktatorer i vår tid som läst boken, ja studerat är kanske ett bättre utryck, är Stalin och Mussolini. Sedan kan man fråga sig vem som var så dum och oförsiktig att han eller hon satte denna bok i händerna på dessa dårar.

Har då dagens makthavare studerat den? Man kan kanske fråga sig om vår egen Reinfeldt har studerat den och tagit intryck av den? Vem vet men nog anser Reinfeldt att han ska ha rätt att styra landet enligt sitt huvud. Fastän opinionen har långt fler sympatisörer än den sittande regeringen kör ändå Reinfeldt på utan att ta hänsyn till att flertalet i dag inte är nöjda med den politik som förs. Var det inte så Machiavelli menade att en riktigt bra furste skulle agera? Visst var det så.


Det är inte regeringschefen (fursten) som gör fel utan folket som inte stödjer och underkastar sig furstens vilja. Fursten ska med alla medel ha rätt att behålla makten och styra för sina syften. Nog kan man se att Reinfeldt gör detta utan hänsyn till kritiken från opinionen. Så troligen har han studerat boken Fursten liksom Borg. Vilken maktberusning dessa två herrar måste njuta av när de vet att de kan styra som de önskar oberoende om det är helt mot majoriteten av Sveriges folkets vilja i dag. Nu har de dock gått på pumpen för fösta gången då de går mot sina egen ideologis vänner. De som har så hög lön att de har råd med extraförsäkring för att behålla en bra ersättning även vid sjukdom.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=741886

Men säkert är det bara en tidsfråga innan Reinfeldt hittar på något för att återställa ordningen så ideologin kan fortsätta sin marsch till ett segregerat samhälle. Vad är då inte lämpligast att göra när man går på tillfälligt mothugg. Precis det Reinfeldt nu gör ge sken av att göra det han inte gjorde innan förslaget kom, att lyssna på kritiken mot förslaget.


Hur påverkas vi då av det vi läser. Troligen mer än vad vi förstår. Vad är det då som bestämmer vad vi vill läsa? Är det vad andra har läst och rekommenderar för oss? Är det bara slumpen? Kanske det är nyfikenhet på något som vi inget vet om, eller vill veta mer om.


Men vad är det då som gör att vi vill veta något om just detta något och inte något annat? Våra intressen tycker kanske någon. Ja det kan man kanske säga. Men vad är det då som gör att vi blir intresserade av något och mindre intresserad av något annat? Hur vi än resonerar hamnar vi här i en återvändsgränd. Vi måste bestämma oss för ett svar, om det blir ett svar som egentligen svarar på det vi frågar oss, har mindre betydelse. Det viktiga är att det blir ett svar så vi kan gå vidare och det gör vi nu.