Google

Translate blog

tisdag 29 januari 2008

Avicenna visiren o filosofen


var en av flera araber som översatte Aristoteles skrifter till arabiska och det är tack vare araberna som många av de grekiska filosofernas skrifter bevarats till eftervärlden under de filosofifientliga århundradena i Europa runt 500 talet och framåt av vår tideräkning efter Kristus. Visserligen bevarades en del skrifter i kloster men mycket hade gått förlorat utan arabernas insats och bevarande av dessa i Konstantinopel.
Islam var inte lika fientligt mot filosofi som kristendomens tolkare var då.

Så vad man kan lära av historien är att spara alla skrifter för framtiden. Arkiv för detta har länge funnits och förhoppningsvis kommer inte några bokbrännareregimer tillbaks för att förstöra mänskliga tankar och kunskaper. Den senaste och förhoppningsvis sista var nazismen i Tyskland. Ingen vet om vad framtiden behöver av vår kunskap av idag. Kunskap vi ser som självklar eller kunskap vi ännu inte förstår eller ser som kunskap. Kunskap vi ser som onödig eller okunskap och skrönor och vantro men som en dag kan bli högaktuell för framtidens forskare och samhälle.

En bok och film som skulle kunna ses som en varning i detta sammanhang är Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. http://www.cine.se/filmsida.php?film=fahrenheit_451

Ingen under det första årtusendet förstod hur Aristoteles skrifter skulle påverka mänskliga tankar under århundradena senare och ännu i dag påverkar. Då hade de kanske inte försökt förinta dem eller var det kanske just därför de försökte utplåna dem? Många skrifter försvann också för alltid.

En bok av Aristoteles som är häpnadsväckande att läsa är boken han skrev till sin son: Den Nikomachiska etiken: Sida upp och sida ner får man förnimmelsen av att den är skriven i nutid. Idéer påståenden m.m. allt känns igen från teorier och idéer man läser om i media dagligen och som samhället är uppbyggt omkring.