Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet störst är Jupiters måne Ganymedes.
Cassini-Huygens 20-åriga uppdrag med att utforska
Saturnus och dess planetsystem avslutades för nästan sju år sedan och
genererade mängder av data som fortfarande analyseras.
Astronomer från Cornell-university har spelat en viktig roll i
analysen och en ny studie av radarexperimentdata visar nya insikter
relaterade till sammansättning och aktivitet i de flytande kolvätehaven
nära nordpolen på Titan. Med
hjälp av data från flera bistatiska radarinsamlingar kunde en Cornell-ledd
forskargrupp separat analysera och uppskatta sammansättningen och ojämnheten av
Titans havsytor, något som tidigare analyser av monostatiska radardata inte
kunnat visa.
Resultatet kommer att hjälpa till att bana väg för
framtida kombinerade undersökningar av Titans hav med hjälp av Cassini-data.
I analysen fann man skillnader i sammansättningen av
kolvätehavens ytskikt, beroende på latitud och läge (nära floder och
flodmynningar ex). Närmare bestämt visar den sydligaste delen av havet Kraken
Mare den högsta dielektriska konstanten – ett
mått på ett materials förmåga att reflektera en radiosignal. Till exempel är
vatten på jorden mycket reflekterande, med en dielektrisk konstant på cirka 80;
Titans etan- och metanhav är cirka 1,7.
Forskarnas resultat visade att alla tre haven
på Titan var mestadels lugna vid tidpunkten för förbiflygningarna, med ytvågor
som inte var större än 3,3 millimeter höga. En något högre nivå– upp till 5,2
mm – uppmättes dock nära kustområden, flodmynningar och bassänger vilket kan
vara indikationer på tidvattenströmmar.
"Vi har också indikationer på att floderna som
matar haven består av ren metan", beskriver Poggiali "tills de rinner
ut i de öppna flytande haven, som är mer etanrika. Det är som på jorden, när
sötvattenfloder rinner ut i och blandas med havens salta vatten.
"Detta stämmer väl överens med meteorologiska
modeller för Titan", beskriver Nicholson, "som förutspår att
"regnet" som faller från dess himmel sannolikt består av nästan ren
metan (likt vårt regn består av nästan
bara sötvatten) med spår av etan och andra kolväten.
Valerio Poggiali, forskningsassistent vid Cornell
Center for Astrophysics and Planetary Science (CCAPS) vid College of Arts and
Sciences (A&S), var huvudförfattare till artikeln"Surface Properties
of the Seas of Titan as Revealed by Cassini Mission Bistatic Radar
Experiments", som publicerades den 16 juli i Nature Communications.
Medförfattare inkluderar Alexander Hayes '03, M.Eng.
'04, Jennifer och Albert Sohn Professor och chef för CCAPS; Philip Nicholson,
professor vid institutionen för astronomi (A&S); och Daniel Lalich,
forskningsassistent vid CCAPS.
Bild wikipedia (engelska). Struktur av Titans isiga
skorpa.
