Bruna dvärgar kallas objekt som har en massa mindre
än de lättaste stjärnorna men större än de tyngsta gasjättarna. Bruna dvärgars massa
är för låg för att kärnreaktioner av väte skall komma igång och därför kallas
de misslyckade stjärnbildningar eller bruna dvärgar. Däremot antas där kunna fusionera
deuterium och förbränning av litium kunna ske vilket avger ett svagt synligt ljus.
Bruna dvärgar antas ha en övre massgräns på ungefär 75–80 jupitermassor.
I dem smälts det samman (relativt) små förråd av
Deuterium. Denna process är mindre effektiv och ljuset från bruna dvärgar blir därför
mycket svagare än det från stjärnor. Det är därför forskare kallar dem
"misslyckade stjärnor.
" Vi vet dock inte exakt vad massgränsen är för
bruna dvärgar som gör att de kan särskiljas från stjärnor med låg massa där väte
förbränns i många miljarder år. En brun dvärg har en kort brinntid och övergår
därefter till en kyligare existens," påpekar Nolan Grieves, forskare vid Department
of Astronomy at the UNIGE's Faculty of Science i Geneve och studiens huvudförfattare han tillägger "
Hittills har vi bara exakt karakteriserat cirka 30 bruna dvärgar",
Bland dessa bruna dvärgar har det internationella
teamet koncentrerats på fem stycken som identifierats med hjälp av Transiting
Exoplanet Survey Satellite (TESS). Dessa fem är TOI) - TOI-148, TOI-587,
TOI-681, TOI-746 och TOI-1213. De kallas "följeslagare" eftersom de
kretsar runt en stjärna. De har en rotationsbana med perioder på 5 till 27
dagar runt sin sol och radie mellan 0,81 och 1,66 gånger Jupiters och är mellan
77 och 98 gånger mer massiva än Jupiter. Detta placerar dem på gränsen mellan
bruna dvärgar och stjärnor enligt vår nuvarande klassificering. Något som gör
dem än mer intressanta. Ännu vet vi inte om de ska klassificeras som små
stjärnor eller bruna dvärgar.
Bild på hur en brun dvärg ser ut. Bild vikimedia.
