Bild wikipedia. Planeter och dvärgplaneter i
solsystemet. Planeternas storlek är skalenligt, men inte det relativa avståndet
till solen.
Bielefeld-forskaren Lukas Böhme var huvudförfattaren till en ny studie med insamlad data från framförallt Lovell-teleskopet vid Jodrell Bank
Radio Observatory i England.
Teleskopet hade som uppgift att bestämma vårt solsystems rörelse i vår galax. Insamlad data analyserades av teamet och visade fördelningen av så kallade radiogalaxer. Avlägsna galaxer som
sänder ut särskilt starka radiovågor, en form av elektromagnetisk strålning i mycket långa våglängder liknande de som används för radiosignaler. Eftersom
radiovågor kan tränga igenom damm och gas som annars skymmer synligt ljus kan
radioteleskop observera galaxer som är osynliga för optiska instrument.
När solsystemet rör sig genom universum ger denna
rörelse en subtil "motvind": något fler radiogalaxer upptäcks i
färdriktningen. Skillnaden är dock liten och kan endast upptäckas med extremt
känsliga mätningar.
Med hjälp av data från LOFAR (Low Frequency Array)-teleskopet, ett Europaomfattande radioteleskopnätverk, kombinerat och data från ytterligare två radioobservatorier kunde forskarna för första gången göra en särskilt exakt beräkning av sådana radiogalaxer. De tillämpade en ny statistisk metod som visar att många radiogalaxer består av flera komponenter. Denna förbättrade analys gav större och mer realistiska mätosäkerheter.
Trots detta visade kombinationen av data från alla
tre radioteleskopen en avvikelse över fem sigma, en statistiskt mycket stark
signal som vetenskapligt anses vara bevis för ett signifikant resultat.
Mätningen visar en anisotropi ("dipol") i
fördelningen av radiogalaxer som är 3,7 gånger starkare än vad standardmodellen
av universum förutspår. Denna modell beskriver kosmos ursprung och utveckling
sedan Big Bang och antar en i stort sett jämn fördelning av materia.
"Om vårt solsystem verkligen rör sig så så snabbt
måste vi ifrågasätta grundläggande antaganden om universums storskaliga
struktur," förklarar professor Dominik J. Schwarz, kosmolog vid Bielefelds
universitet och medförfattare till studien. "Alternativt kan fördelningen
av radiogalaxer i sig vara mindre jämnt fördelad än vi har trott. I vilket fall som helst
sätts våra nuvarande teorier på prov."
"Vår analys visar att solsystemet rör sig mer
än tre gånger snabbare än nuvarande teorier förutspår," beskriver
huvudförfattaren Lukas Böhme. "Detta resultat motsäger tydligt
förväntningar baserade på standardkosmologi och tvingar oss att ompröva våra
tidigare antaganden."
De nya resultaten bekräftar tidigare observationer
där forskare studerade kvasarer, de extremt ljusstarka centra i avlägsna
galaxer där supermassiva svarta hål konsumerar materia och där avger enorma
mängder energi. Samma ovanliga effekt förekom i insamlad infraröd data från dessa vilket
tyder på att det inte är ett mätfel utan en verklig egenskap hos universum.
Studien som publicerades den 10. November 2025 kan läsas här
Den belyser hur nya observationsmetoder fundamentalt kan omforma vår förståelse av kosmos och hur mycket som fortfarande återstår att upptäcka i universum. Utöver Lukas Böhme ingick Dominik J. Schwarz, Prabhakar Tiwari, Morteza Pashapour-Ahmadabadi, Benedict Bahr-Kalus, Maciej Bilicki, Catherine L. Hale, Caroline S. Heneka och Thilo M. Siewert i studien.
