Voyager 1 är en av två obemannade rymdsonder i Voyagerprogrammet 1;an skickades upp av Nasa den 5 september 1977. Förutom vetenskapliga instrument har Voyagersonderna utrustats med varsin grammofonskiva: Voyager Golden Record. Dessa innehåller bland annat ljudfiler och bilder som skildrar livet i olika kulturer på Jorden. Att skicka med skivan är en symbolisk handling som kan bli hittad av något intelligent utomjordiskt liv. Farkosterna rör sig med galaktiska mått i ett mycket begränsat område. De är nu långt utanför vårt solsystem här visas i realtid var Voyager 1 just nu befinner sig.
För första gången sedan november 2023 returnerar Voyager
1 nu åter användbar data om sin hälsa och statusen av sina tekniska system
ombord. Nästa steg är att få det möjligt för sonden att börja skicka tillbaka
vetenskapliga data igen. Sonden och dess tvilling, Voyager 2, är de enda
rymdfarkoster som någonsin flugit i den interstellära rymden (utanför vårt solsystem).
Voyager 1 slutade skicka läsbara vetenskapliga och
tekniska data tillbaka till jorden den 14 november 2023, trots att
uppdragskontrollanterna kunde se att rymdfarkosten fortfarande tog emot sina kommandon
och i övrigt fungerade normalt. I mars bekräftade Voyagers ingenjörsteam vid
NASA:s Jet Propulsion Laboratory i södra Kalifornien att problemet var kopplat
till en av farkostens tre datorer ombord, kallad flight data subsystem (FDS).
FDS ansvarar för att paketera vetenskaplig och teknisk data innan de skickas
till jorden.
Teamet upptäckte att det var ett chip som ansvarar
för att lagra en del av FDS-minnet, inklusive att en del av FDS-datorns
programkod som inte fungerade. Förlusten av koden gjorde vetenskapliga och tekniska
data som kom tillbaka oanvändbara. Det gick inte att reparera chipet och teamet bestämde sig för
att placera den berörda koden någon annanstans i FDS-minnet. Men ingen enskild
plats var tillräckligt stor för att rymma kodavsnittet i sin helhet.
De utarbetade då en plan för att dela upp den
berörda koden i sektioner och lagra dessa sektioner på olika platser i FDS. För
att planen skulle fungera behövde de
också justera dessa kodavsnitt för att till exempel säkerställa att de tillsammans
skulle fungera som en helhet. Alla referenser till kodens plats i andra delar
av FDS-minnet behövde även då uppdateras.
Teamet började med att peka ut den kod som ansvarar
för att paketera rymdfarkostens tekniska data. De skickade den till sin nya
plats i FDS minnet den 18 april. En radiosignal tar cirka 22 1/2 timme att nå
Voyager 1, som är över 24 miljarder kilometer från jorden och ytterligare 22
1/2 timme för en signal att komma tillbaka till jorden.
Den 20 april såg de att modifieringen fungerade: För
första gången på fem månader har man nu kunnat kontrollera rymdfarkostens hälsa
och status. Under den närmaste tiden kommer teamet att flytta och justera de
andra berörda delarna av FDS-programvaran. Det inkluderar de delar som ska returnera vetenskapliga data.
Vi
kan bara berömma att tekniken från 70-talet ännu fungerar och hoppas på att ny data under en mycket lång tid ännu kommer tillbaks till Jorden från båda
farkosterna.
Voyager 2 fungerar ännu normalt (sköts upp den 20 augusti 1977). De två
Voyager-rymdfarkosterna sköts upp för över 46 år sedan och är de längsta och
mest avlägsna rymdfarkosterna i historien. Man
kan undra varför Voyager 2 sändes upp före Voyager 1. Troligen kan det vara något som behövde justeras på 1:an i sista stund men att schemat för 2:an likväl kunde hållas. Kan det vara något som inte blev helt bra på 1:an och som nu visade sig?
Bild vikipedia
