I en ny artikel som snart ska publiceras i tidskriften
Astronomy &; Astrophysics Letters skriver Ravit Helled, astrofysiker vid
Center for Theoretical Astrophysics and Cosmology vid universitetet i Zürich i
Schweiz att vårt solsystem bara har en gasjätte: Jupiter.
Uranus och Neptunus bör ses som isjättar då de mestadels består av isiga element än av väte
och heliumgas . När det gäller Saturnus hävdar Helled att denna inte bör klassas som gasjätte då planeten aldrig nådde ända fram till att bli detta.
Saturnus är massiv - nästan 100 gånger massivare än jorden medan Jupiter är
nästan tre gånger mer massiv än Saturnus. Det är densitet det handlar om.
Mot bakgrund av detta föreslår en astrofysiker att
vi inte bör betrakta Saturnus som en gasjätte utan snarare en planet som
var på väg att bli detta men aldrig blev det.
Professionella astronomer och allmänheten tenderar
att klumpa ihop Jupiter och Saturnus till gasjätteplaneter. Båda planeterna är mycket
stora, båda har mycket av väte- och heliumgaser som utgör huvuddelen av deras
atmosfärer och de ligger bredvid varandra i vårt solsystem.
Men djupare undersökningar med NASAs rymdfarkoster
Cassini och Juno har avslöjat betydande skillnader mellan dem - till exempel i
mängden tyngre element djupt inne i dem. Tidigare antog forskare att Jupiter och Saturnus var
likartade.
Men enligt Helled hade Saturnus aldrig en chans mot
Jupiter som drog till sig det mesta av väte och heliumgasen som fanns då de
bildades. Den kritiska tröskeln där en planet kan få en exponentiell mängd väte
och helium är ungefär cirka 100 gånger jordens massa. Jupiter förvärvade merparten
av detta i det yttre av solsystemet innan solen blåste bort överskottet ut i
solsystemet.
Uranus och Neptunus var för små för att uppnå denna
typ av planet Saturnus blev ett gränsfall mellan gasplanet och planet. Om Saturnus
varit lite större hade den kanske tävlat med Jupiter om titeln som solsystemets
största planet. Saturnus blev tillräckligt stor för att dra till sig en betydande
mängd väte och helium genom gravitation men inte tillräckligt för att det skulle
bli en gasplanet. Så likt bruna dvärgstjärnor som är misslyckade
stjärnbildningar är Saturnus en misslyckad gasjättebildning.
Detta innebär att Jupiter och Saturnus, trots sina
likheter utvecklades längs helt olika spår vilket förklarar deras skillnader.
Skillnaden i hur dessa två världar utvecklades kan hjälpa oss att förstå inte
bara hur vårt eget solsystem utvecklades utan även hur andra solsystem i
Vintergatan blev till.
Bild vikipedia Saturnus, bilden tagen av Cassini
2004.
