Bilden wikipedia En illustratörs tolkning av K2-18b (blå) som kretsar runt den röda dvärgstjärnan K2-18 som 124 ljusår bort från oss, ytterligare en exoplanet ses i solsystemet exoplaneten K2-18c.
Alla planeter som hittills upptäckts består av gas,
is, sten och metall och modeller av hur planeter bildas brukar visa att dessa ämnen
inte reagerar kemiskt med varandra. Men vad händer om likväl några av dem gör det
frågade sig Planetforskare vid UCLA och Princeton och kom på ett överraskande
svar. Under den intensiva hettan och trycket i nybildade planeter reagerar
vatten och gas med varandra vilket skapar oväntade blandningar i atmosfärer hos
unga planeter av jordens till Neptunus storlek och en "nederbörd"
djupt inne i dess atmosfär.
Nya studier visar att den vanligaste typen av
planeter i vår galax, de i storlek mellan jordens och Neptunus vanligtvis
bildas med en väteatmosfär vilket resulterar i förhållanden där väte och
planetens smälta inre interagerar i miljontals till miljarder år. Interaktionen
mellan atmosfären och det inre är därför avgörande för att förstå då dessa planeter
bildas och utvecklas och vad som kan finnas under dessas atmosfärer.
Men temperaturerna och trycket är så extrema att
laboratorieexperiment för att studera det i modeller är nästan omöjligt.
Forskarna utnyttjade därför superdatorerna vid UCLA och Princeton för att genomföra
kvantmekaniska simuleringar av molekyldynamik för att undersöka hur väte och
vatten interagerar över ett brett spektrum av tryck och temperatur i planeter
av Neptunusstorlek och mindre.
Arbetet visade implikationer som att planeter
utanför vårt solsystem, såsom exoplaneterna K2-18 b och TOI-270 d, vilka har hävdats vara
potentiellt beboeliga världar kan ha en väteatmosfär tätare än ett hav av vatten. Den
inre temperaturerna hos exoplaneter om de är tillräckligt höga skulle kunna
ligga inom den gräns där väte och vatten inte kan separeras, så att dess
atmosfär skulle bestå av en enda homogen väte-vattenvätska.
"Om vatten och väte verkligen är väsentligt
blandat i en planets inre, kan strukturen och den termiska utvecklingen hos
jord- och Neptunusliknande exoplaneter skilja sig väsentligt från de
standardmodeller som vanligtvis används inom området", beskriver Hilke
Schlichting, medförfattare till studien och professor i earth, planetary, and
space sciences vid UCLA.
Å andra sidan kan planeter som är kallare ha ett
separat lager berikat med vatten, möjligen i flytande form.
Forskningen ger därmed ytterligare ett
fysikinspirerat ramverk för att begränsa sökandet efter planetsystem i vår
galax där vattenrika exoplaneter skulle kunna ha vattenhav eller atmosfärer där
väte och vatten är helt beblandade.
Tänk er en atmosfär bestående av vatten och väte varunder ett hav flyter på ytan. Det blir en atmosfär betydligt tätare än jordisk dimma.
Forskningen finansierades av NASA, National Science Foundation, Heising-Simons Foundation och Princeton University. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal Letters