Shackletonkratern är en krater på månens sydpol.
Under ledning av Dr. Darren Hartl, docent i
flygteknik vid Texas A&M University har forskare samarbetat med NASA
Langley Research Center för att konstruera en lösning för att med hjälp av
solreflektorer att skicka solenergi till botten av månkratrar.
"Om du placerar en reflektor på kanten av en
krater som tar emot solljus och har en kollektor i kraterns mitt och riktar solljuset ner på kollektorn kan solenergin användas där", beskriver Hartl. "Denna forskning är fortfarande i ett
tidigt skede och forskare använder datormodellering för att konstruera olika
konstruktioner för reflektorn som behöver böja ljuset ner mot kollektorn. Modellerna visar att en parabolisk form är
optimal för att maximera mängden ljus som reflekteras i botten av kratrarna.
En av de största tekniska utmaningarna som Hartl och
hans team står inför är lastbegränsningarna för rymduppdrag. Målet är att skapa
en reflektor som är tillräckligt kompakt för kunna ta till månen och
tillräckligt stor för att fungera som en effektiv reflektor.
För att uppfylla båda dessa krav använder forskarna
ett material som förändras av sig själv och som utvecklats av Hartl mfl
ingenjörer vid Texas A&M.
– Under rymduppdrag kan astronauter behöva fälla ut
en stor parabolisk reflektor från ett relativt litet och lätt landningssystem.
Det är där vi kommer in i bilden", beskriver Hartl. "Vi tittar på att
använda formminnesmaterial som kommer att ändra formen på reflektorn som svar
på systemtemperaturförändringar."
Förutom att samarbeta med NASA Langley Research
Center samarbetar Hartl och hans team med doktorander och med Texas
A&M-studenter i detta projekt.
Bild vikipedia (engelska) Månens sydpol avbildad av
instrumentet Diviner på NASA:s Lunar Reconnaissance Orbiter. Shackletonkratern
är längst ner i mitten på bilden.
