Vita dvärgar är resterna av en stjärnor som finns
kvar efter att stjärnor i normal storlek har uttömt sitt bränsle. Vår sol kommer
en dag att bli en vit dvärg liksom mer än 90 % av stjärnorna i Vintergatan.
I en ny studie har forskare sett på den vita dvärgen SDSS J1240+6710 vilken finns cirka
1430 ljusår år från jorden. 2015 upptäcktes att denna vita dvärg hade en
okonventionell atmosfär (i motsatts till andra undersökta vita dvärgar) som har väte och helium, medan dennas består av en
kombination av syre, neon, magnesium och kisel. Forskarna använde Hubble Teleskopet för att få en
närmare titt på den vita dvärgen och upptäckte då att även kol, natrium och
aluminium fanns i objektets atmosfär.
Den vita dvärgen har en hastighet av 900000
kilometer i timmen och är på motsatt kurs av hur Vintergatan i övrigt roterar.
Dessutom har den en mycket låg massa för att vara en vit dvärg - endast ca 40 %
massan av vår sol. Ordinära vita dvärgar har ca 1,4 gånger högre massa än vår
sol.
Vid observationen av SDSS J1240+6710 upptäckte
forskarna att de element som finns i den vita dvärgens miljö kan ha
utvecklats i de initialt termonukleära reaktionerna hos en supernova. Det finns
dock en klar avsaknad av vad som konstrueras vid en supernova, som järn, nickel,
krom och mangan. Ingen supernovamisstanke har heller observerats i närheten.
Dessa tyngre komponenters avsaknad kan likväl
förstås som att det är en mindre effekt av en supernova som en gång satt fart
på den vita dvärgens riktning och gett den dess udda komponenter i atmosfären.
"Tidigare
teorier att en termonukleär supernova skulle förstöra en vit dvärg helt har
omtolkats under de senaste 10 eller 15 åren istället har forskare diskuterat
att det är möjligt att en partiell supernovaeffekt kan vara det som gett effekten genom sin
effekt på ena sidan av den brända och
förkolnade vita dvärgen," säger en forskare Gänsicke och tillägger. "En
supernovaexplosion behöver inte vara kraftfull nog för att helt förstöra en vit dvärg."
I detta fall skulle en supernova ha sprängt SDSS
J1240 + 6710 bort från sin följeslagare den före detta stjärna som exploderat
som en supernova och dragit bort materia från den vita dvärgen vid explosionen
och kastat den vita dvärgen ut i den riktning den har i dag i hög hastighet och
gett den ovanliga sammansättningen av dess atmosfär.
Främst baserat på SDSS J1240 +6710 massa och
temperatur uppskattar forskarna att denna partiella (troliga) supernova skett
för cirka 400 miljoner år sedan. Men resten förblir okänt om den vita dvärgens
följeslagare den numera som supernovarester sprängda stjärnan. Var den fanns kan
inte förklaras. OBS (min anm.) det finns en möjlighet att förklaringen ovan är
fel och ingen supernova ligger bakom denna vita dvärgs atmosfär och färd
därute. Inga bevis bara indicier finns på förklaringen ovan.
Bild från vikipedia på resterna efter Keplers
supernova, SN 1604. Obs ej den som omtalas ovan.
