Google

Translate blog

lördag 23 november 2013

Denna otroliga grymhet och iskalla förakt riktat mot sjuka av Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, och Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister.



Citat: Höjda skatter för att finansiera höjda ersättningar kommer att leda till att långtidssjukskrivningarna ökar igen eftersom det blir mindre attraktivt att arbeta. Tar man dessutom bort tidsgränser i sjukförsäkringen är riskbilden mycket stor. Fler kan då fortsätta vara sjukskrivna år efter år utan att någon grundlig utredning av arbetsförmågan görs. Precis som det var före sjukförsäkringsreformen. Slut citat.

Detta citat ingår i ett längre uttalande präglat av förakt riktat mot sjuka och socialdemokraternas mänskliga politik inom området.

Ett förakt riktat mot sjuka vilka de ser som personer som ska omyndigförklaras genom att de ses som arbetsskygga och hellre går hemma som låtsassjuka, om de inte utförsäkras med jämna mellanrum från sjukförsäkringen - eller hemska tanke i alliansens värld - sjukpenningen höjs värdemässigt.

Nej, precis som arbetssökande ses som omyndigförklarade som - om de får höjd a-kassa - vägrar bli arbetssökande eller ta ett arbete om inte deras försäkring år för år minskar i värde, ses sjuka lika arbetsskygga av ovanstående frontfigurer för alliansens politiska dagdrömmerier.

Sanningen vet vi, arbetslösheten stiger, långtidsarbetslösheten likaså. Fas 3 består, utbildningar inom området fungerar inte, utan sitts enbart av då människor sänds till dessa korta, i många fall dyra utbildningar, bara för en åtgärds skull.

Tvi säger jag för ovanstående i citatet uttalad människosyn av politiker som själva får höga ersättningar om de blir arbetslösa och inte ingår eller kan bli en del av fas 3.


Citat: Regeringens sjukregler är omänskliga och saknar i praktiken jobbeffekter.--- Av de som utförsäkrats är det bara 2 procent som efter cirka 14 månader har fått ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Springvikariat, deltidsanställningar m.m. är inräknat i denna siffra. Bara runt 8 procent befinner sig i någon form av subventionerat arbete.

Tar man hänsyn till den stora grupp människor som råkat illa ut på grund av de hårdare sjukreglerna och den växande misstron mot försäkringen kan man inte låta bli att ställa frågan: Var det verkligen - med hänsyn tagen till den i praktiken obefintliga jobbeffekten - värt att införa de nya, hårdare och uppenbart omänskliga sjukreglerna? Slut citat.

Svaret är utifrån ovanstående namngivna personer garanterat ett ja, då de i mantrat ”arbetslinjens” namn ser detta som att de som drabbats numera inte är i utanförskap utan ska ses som arbetssökande och en arbetssökande med usel ekonomi eller socialbidrag ser dessa kufar som att de inte längre är i utanförskap!

Vi som är ute i verkligheten ser det som att dessa personer är i större utanförskap än någonsin då deras ekonomiska trygghet försvunnit och nu istället segregerats i ekonomisk uselhet och apati, med risk för självmord innan de åter i de flesta fall hamnar i sjukskrivningen igen.


Det värsta är att utförsäkringen inte bara skapar utanförskap för den drabbade utan för hela dennes familj vilken drabbas ekonomiskt.