Du minns mycket av dina framgångar men dina misslyckanden bleknar och ses i mildare sken med åren.
Det måste vara så, annars skulle du aldrig komma över ett misslyckande och våga prova något igen.
Det är med andra ord det du har nytta av som du minns, det svåra bleknar eller undertrycks så du kan se optimistiskt och med glädje framåt igen.
Den som gått igenom svåra prövningar har ibland ett arvsanlag där glömma inte riktigt fungerar. Istället finns problemen kvar i personens psyke och risken finns att denne kan bli frustrerad resten av livet och inte våga eller kunna gå vidare.
Personen har fastnat i ett mönster, i en tanke, i en tid som inte existerar längre. Detta behöver inte vara medvetet utan är i de flesta fall omedvetet och accepterat.
Hjälp behövs då som kan få problemknutarna att upplösas eller bli mildare så det ändå finns en fortsättning där frustrationen övervinns, om nu personen förstår att något kan bli bättre och att lösningen finns inom denne själv.
Alltid går inte detta, men i många fall. Vi är alla olika och ser världen med egna ögon genom hur vi är präglade genom arv och miljö.
