Meteoroider är små objekt av utomjordiskt material
som kommer in i jordens atmosfär och skapar strimmor av ljus som kallas
meteorer. Om de inte brinner upp i atmosfären utan istället exploderar i många
mindre objekt och landar på jorden kallas de meteoriter och sprids över stora områden över jorden. Sådana nedslagsplatser är vanligtvis dussintals
kilometer långt. Eftersom meteoritfall kan leverera stora mängder kinetisk
energi och därför är potentiellt farliga är det av största vikt att studera dess
fysikaliska egenskaper, banor, hastighet och ingångsvinkel när den är på
väg.
Aletai-meteoriten som beräknats ha kraschat med jorden för 65 miljoner år sedan var ursprungligen en järnmeteorit vars 74 ton har återfunnits i Aletai-regionen i Xinjiang-provinsen i Kina. Den totala längden på det av Aletai bitarna strödda fältet är 430 kilometer vilket är det störst kända utspridningsfältet av en meteorits delar man känner till. För att förstå hur denna nedslagshändelse genererade en så utbredd fördelning av meteoritfragment kombinerade Ye Li och kollegor från Purple Mountain Observatory, Chinese Academy of Sciences, analyser av meteoritens petrologi och geokemi med radionuklidanalyser och numerisk modellering med syftet att uppskatta djupet från vilket dessa fragment fanns i meteoroiden.
Detta ledde till uppskattningar av meteoroidens massa samt dess hastighet och ingångsvinkel.
Resultaten av detta arbete indikerar att
Aletai-meteoroiden huvudsakligen består av mineralet kamacit (Fe-Ni-legering)
och hade en flack inträdesvinkel i jordens atmosfär. Den numeriska modelleringen
av dess bana, baserat på massa, hastighet och ingångsvinkel indikerar att ett
beteende som liknar stenhoppning skedde och då gav upphov till det ovanligt stora
spridningsfältet.
Stenhoppningsbanor kan resultera i att en meteoroids
energi försvinner i atmosfären på grund av att materian är i atmosfären under
längre tid istället för att energin i full kraft slår ner i mer brant vinkel och
snabbare når marken. Stenhoppningsbanor i atmosfären gör att rörelseenergin
till stor del försvinner här
(man kan som jag (min anm.) se stenhoppning i
atmosfären som liknande så kallat kasta smörgås i en sjö med en sten den hoppar
fram på ytan) https://sv.wikipedia.org/wiki/Kasta_sm%C3%B6rg%C3%A5s
vilket gör meteoritdelarna
potentiellt mindre farliga vid nedslaget. Detta resultat av analysen kan hjälpa
till att avgöra om andra stora fält av meteoritnedslag är ett resultat
av liknande dynamik i jordens atmosfär.
Bild
från https://phys.org/news/2022-07-unique-stone-skipping-like-trajectory-asteroid-aletai.html
över Karta
över platserna där Aletai-meteoriten spreds vid nedslaget i Xiaodonggou-o i
Kina.
