2016 var året då NASA:s rymdsond Juno gick in i en bana runt Jupiter. Juno var först med att cirkla runt Jupiters nordpol till sydpol än tidigare sonders färder som skett runt ekvatorn. Då bilder av planeten från polerna kom tillbaks fann forskare en överraskning. Det var inte bara en enda cyklon på var och en av polerna utan båda var omgivna av flera cykloner. Med tiden har fler bilder av polerna kommit och forskarna som studerat dem fortsätter att bli förvånade över cyklonernas stabilitet. De ursprungliga som sågs 2016 finns fortfarande kvar och har inte ändrat form. Sådant beteende är okänt här på jorden där cykloner tar form, reser runt en stund och försvinner sedan. Beteendet på Jupiter har gjort att forskare nu försöker komma med en rimlig förklaring till vad de observerar. Vi har även den stora röda fläcken stormen på Jupiter som sågs första 1886 och ännu existerar (min anm.).
Bilderna från planetens nordpol visar att det finns
åtta cykloner som omger den centrala cyklonen i mitten av polen. Alla
åtta ligger i närheten och alla är nästan lika långt från den centralt belägna
cyklonen i ett åttkantigt mönster. Än vet man inte säkert om cyklonerna roterar
runt cyklonen i centrum eller bara finns där stillaliggande. Det finns ett liknande arrangemang vid södra polen med
skillnaden att här finns bara fem cykloner formade som ett pentagon runt en cyklon i polens centrum. Forskarna har nu testat ett nytt
tillvägagångssätt för att förklara hur det kommer sig att cyklonerna håller sig
på plats så länge och varför dess position eller form inte förändras över tid.
Ett team av forskare anslutna till flera
institutioner i USA tillsammans med en kollega från Italien och en från
Frankrike har använt datamodellering för att förklara motståndskraften
hos cykloner som cirklar runt Jupiters poler.
I en artikel publicerad i tidskriften Nature Astronomy beskriver gruppen hur de analyserade bilder tagna av rymdsonden Juno som de använde i analysen till att skapa grunda vattenmodeller som delvis kan förklara hur cyklonerna håller i sig så länge.
Teamets arbete
innebar att analysera bilder och annan data från Juno-sonden och då specifikt se
på vindhastigheter och vindars riktning. De använde sedan resultatet för att
skapa modeller av fenomenet på grunt vatten genom datasimulering och fick som
resultat att det finns en "anticyklonisk ring" av vindar som rör sig
i motsatt riktning mot cyklonernas vilket är det som håller dem på sin plats. Även
om detta kan vara sant fann man inget som bekräftade att denna konvektion med som de behövdes då värme användes för att driva cyklonerna. Något som man hoppades hitta för en
förklaring till . De erkänner att mycket mer arbete kommer att
behöva göras för att fullt ut förklara beteendet hos Jupiters cykloner.
Ytterligare en förunderlighet av Jupiter är en
oväntad "värmebölja" på 700 grader Celsius, som sträcker sig 130000
kilometer (10 jorddiametrar) i Jupiters atmosfär. Upptäckten gjordes av en
forskare som heter James O'Donoghue, från Japanese Aerospace Exploration Agency
(JAXA). Denne har presenterat resultaten under veckan vid Europlanet Science
Congress (EPSC) 2022 i Granada. Dr. O'Donoghue och hans team tittade djupt igenom sina data och upptäckte den spektakulära "värmeböljan" strax
under norra norrskenet på Jupiter och fann att den färdades mot ekvatorn med en
hastighet av tusentals kilometer i timmen.
Värmeböljan utlöstes troligen av en puls av stark solvindsplasma
som påverkade Jupiters magnetfält, vilket ökade norrskensuppvärmningen och
tvingade heta gaser att expandera och ge sig av mot ekvatorn.
"Medan norrsken kontinuerligt levererar värme
till resten av planeten, representerar dessa värmebölje-händelser "en
ytterligare, betydande energikälla", tillade Dr. O'Donoghue. "Dessa
fynd bidrar till vår kunskap om Jupiters övre atmosfäriska väder och klimat-- "
Kanske man skulle se på detta fenomen tillsamman med ovanstående. Tillsammans kanske dessa hör samman och är den förklaring av cyklonaktivitet man söker,(min anm.).
Bild på fenomenet från https://phys.org/
