Detta är med trolighet anledningen till att förtroendet för kyrkan minskar.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160014
Människor vet inte varför den finns längre, vad den står för eller hur den fungerar. Då uppstår misstänksamhet och egna funderingar utifrån historiskt perspektiv och egna konstruktioner av vad som den är. Att sedan Sahlin har än sämre förtroendekapital än ärkebiskopen är säkert slumpen. Få vet vad en ärkebiskop är och gör i dag. Sahlin hörs aldrig i debatten så få vet i dag vad hon står för. Annat var det när socialdemokraterna leddes av en stark ledare med visioner som höjde rösten för att få ett rättvisare samhälle. I dag bryr sig politiker inte.
Nu när arbetslösheten ökar är svaret från Arbetsmarknadsministern (var det väl) ungefär
Goddag yxskaft. Mantrat vi använder, jobblinjen, sas det i teve när opinionen frågade om regeringen tänkte göra något. Vadå jobblinjen? Jo, fortsatt gynnande av de som har jobb, resten får klara sig bäst de kan.
Nils Palmstierna, despotisk
kansler på Lunds universitet. Tiden var 1700-talet och undervisningen skulle ske utefter hattpartiets dogmer. Om inte blev professorerna tillsagda ordentligt. Dessa hade inte heller fria händer när det gällde disputationer, innan de las fram censurerades de av Nils.
Palmstierna satte genom sitt despotiska, och som det sades, hänsynslösa styrande stor prägel på Lunds universitets uppläggning under den tid han hade fria händer. Och detta hade han under ett flertal år.
Men allt var inte ynkligt, även positiva saker skedde här. Man införde nya akademier med samma uppläggning som uppe i Uppsala. Professur i ekonom och naturalhistoria inrättades 1750 och 1751. Liksom i kemi 1761.
Ett astronomiskt observatorium, lasarett och den botaniska trädgården såg även dagens ljus dessa år.
1700-talet har namn om sig om att vara frihetstiden. Denna tid är ungefär tiden mellan
1719 – 72 då kungamakten minskade. Därav namnet frihetstiden.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160014
Människor vet inte varför den finns längre, vad den står för eller hur den fungerar. Då uppstår misstänksamhet och egna funderingar utifrån historiskt perspektiv och egna konstruktioner av vad som den är. Att sedan Sahlin har än sämre förtroendekapital än ärkebiskopen är säkert slumpen. Få vet vad en ärkebiskop är och gör i dag. Sahlin hörs aldrig i debatten så få vet i dag vad hon står för. Annat var det när socialdemokraterna leddes av en stark ledare med visioner som höjde rösten för att få ett rättvisare samhälle. I dag bryr sig politiker inte.
Nu när arbetslösheten ökar är svaret från Arbetsmarknadsministern (var det väl) ungefär
Goddag yxskaft. Mantrat vi använder, jobblinjen, sas det i teve när opinionen frågade om regeringen tänkte göra något. Vadå jobblinjen? Jo, fortsatt gynnande av de som har jobb, resten får klara sig bäst de kan.
Nils Palmstierna, despotisk
kansler på Lunds universitet. Tiden var 1700-talet och undervisningen skulle ske utefter hattpartiets dogmer. Om inte blev professorerna tillsagda ordentligt. Dessa hade inte heller fria händer när det gällde disputationer, innan de las fram censurerades de av Nils.
Palmstierna satte genom sitt despotiska, och som det sades, hänsynslösa styrande stor prägel på Lunds universitets uppläggning under den tid han hade fria händer. Och detta hade han under ett flertal år.
Men allt var inte ynkligt, även positiva saker skedde här. Man införde nya akademier med samma uppläggning som uppe i Uppsala. Professur i ekonom och naturalhistoria inrättades 1750 och 1751. Liksom i kemi 1761.
Ett astronomiskt observatorium, lasarett och den botaniska trädgården såg även dagens ljus dessa år.
1700-talet har namn om sig om att vara frihetstiden. Denna tid är ungefär tiden mellan
1719 – 72 då kungamakten minskade. Därav namnet frihetstiden.
