Vid Europeiska Sydobservatoriets Very Large
Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt ett mindre svart hål utanför
Vintergatan genom att upptäcka hur det påverkar stjärnorna i omgivningen. Det är
första gången denna metod har använts för att upptäcka ett svart hål utanför
vår egen galax. Upptäckten kan visa sig viktig i det fortsatta sökandet efter
gömda svarta hål i Vintergatan och i närliggande galaxer. Syftet är att få beta mer om hur dessa objekt bildas och utvecklas.
Det nu upptäckta svarta hålet finns i NGC 1850
vilket är en massiv öppen stjärnhop med tusentals stjärnor på 160 000 ljusårs
avstånd ingående i det Stora Magellanska molnet en av Vintergatans
satellitgalaxer.
De allra flesta svarta hål hittas inte genom sökning
inom röntgen- eller
gravitationsstrålningsfält. “Den stora merparten kan bara upptäckas
dynamiskt” säger Stefan Dreizler medlem i forskarlaget vid Göttingens
universitet i Tyskland (hur det påverkar sin omgivning). “När de samverkar
gravitationellt med en stjärna kommer det att påverka stjärnans bana vilket kan
detekteras med känsliga instrument”.
Den dynamiska detektionsmetoden används vid Saracino vid
Astrophysics Research Institute, Liverpool John Moores University och Sara Saracinos forskarlag där. Metoden kan bana väg för att hitta fler svarta hål. “Varje
enskild detektion vi gör bidrar till ny kunskap om stjärnhopar och de svarta
hål som gömmer sig i dem” säger Mark Gieles vid Barcelonas universitet och en
av medförfattarna till studien.
Upptäckten i NGC 1850 är den första där ett svart
hål har hittats i en ung stjärnhop. NGC 1850 innehåller stjärnor som bara är 100
miljoner år gamla. Genom att jämföra unga svarta hål av detta slag med
större och äldre svarta hål i gamla stjärnhopar kan astronomerna få en inblick
i hur dessa objekt växer genom sammanslagning med stjärnor eller med andra
svarta hål. Med större kunskap om “demografin” för svarta hål i stjärnhopar kan
också förståelsen för källor till gravitationsvågor i rymden förbättras.
Svarta hål av denna storlek bildas när massiva
stjärnor dör och avslocknade stjärnor spelar en betydande roll för galaxers
tidiga utveckling och bildningen av de flesta grundämnen. Studier av svarta hål
som detta kan därmed ge oss mer kunskap om massiva stjärnors livscykel” säger
Chris Usher, astronom vid Stockholms universitet och medförfattare till
studien. “Eftersom detta svarta hål befinner sig i en stjärnhop vet vi
betydligt mer om detta än man vanligast kan undersöka om svarta hål i centrum av stora galaxer bland annat dess ålder vilket gör det lättare
att räkna ut vilken typ av stjärna det bildades av.”
Vi
får hoppas upptäckten (min anm.) kan ge mänskligheten mer kunskap om de
mystiska svarta hålen därute. Vi vet inte så mycket i dag.
Bild vikipedia av Hubble rymdteleskop av NGC 1850.
Det blå är den omgivande nebulosan bestående av gas och stoff.
