Då det söks efter liv på så kallade
exoplaneter söker vi på planeter med en storlek av Jordens. Planeter som finns
i den så kallade beboeliga zonen på avstånd från sin sol så temperatur av ung. samma grader som Jorden har och
vatten i flytande form kan finnas där. Vi antar även att dessa planeter bör ha en
bana som liknar Jordens för att inte årstiderna ska vara extrema. Planeten måste luta i ungefär samma grad som Jorden. Dygnet bör inte vara för långt eller för kort.
Det är många krav men kan det innebära att vi söker
fel- att vi begränsar sökandet för mycket? Borde vi tänka annorlunda? Vad
händer om vi hittar liv på exoplaneter som inte har de ovan nämnda egenskaperna?
Först och främst måste vi vara öppna för detta.
Detta beror på att vissa exoplaneter har observerats
kretsa runt sina moderstjärnor i mycket excentriska banor vilket betyder
icke-cirkulära banor. Excentricitet mäts från 0 till 1, där 0 är en perfekt
cirkulär bana och 1 är en extremt långsträckt bana där längden på dess bana är
mycket större än dess bredd. Vi kan inte veta om dessa planeter med udda banor kan
hysa liv?
I en ny rapport beskriver Dr. Tyler Robinson, in the
Department of Astronomy and Planetary Science at Northern Arizona University and an expert in planetary and exoplanetary atmospheres möjligheten
att det kan finnas liv på planeter med excentriska banor. Han påtalar att som så många saker beror den
upplevda sannolikheten för att en planet ska hysa liv på utvalda detaljer. Hur excentrisk är banan? Hur snabbt roterar planeten i sin dag/natt-cykel? En atmosfär och hav
ger en viss buffert mot uppvärmnings- och kylningshändelser, men dessa skydd
kan brytas ner på en planet som får för mycket solenergi.
I vårt eget solsystem uppvisar alla planeter i stort
sett cirkulära banor med excentriciteter nära 0, med jorden på cirka 0,02 och
Merkurius som uppvisar den högsta excentriciteten på 0,2.
Även om excentricitet inte spelar någon roll för att
bestämma en planets beboelighet spelar det en roll på Jupiters galileiska
månar: Io, Europa, Ganymede och Callisto. De två första uppvisar aktiv geologi
eftersom de ständigt dras och sträcks ut av Jupiters enorma gravitation på
grund av deras excentriciteter, samtidigt som de drar i varandra.
Eftersom vi inte har mycket excentriska banor i vårt eget solsystem, vad
kan då mycket excentriska exoplaneters banor lära oss om att hitta liv bortom jorden?
"Utforskningen av klimat för planeter i mycket
excentriska banor handlar om att förstå robustheten av planetklimat betydelse av dramatiska förändringar i den energi som finns högst upp i atmosfären",
säger Dr Stephen Kane, som är Professor of Planetary Astrophysics in the
Department of Earth and Planetary Sciences at UC Riverside och tillägger. Även om planetbanor i vårt solsystemet till stor del är cirkulära, finns det
många excentriska planetbanor i andra solsystem. Om dessa planeter kan
upprätthålla beboeliga förhållanden genom åtminstone en stor del av sina banor på någon plats,
kan det kraftigt expandera platser där liv är möjligt.
Dr Kane är intresserad av flera mycket excentriska
exoplanetära system ex. Kepler-1649-systemet. Detta beror på att systemet har både en jord- och
Venus-lik planet som han säger kan användas för att jämföra direkt med vårt eget solsystem,
och han var huvudförfattare till en studie Rapporten om ämnet publicerad i The
Astrophysical Journal 2021 om Kepler-1649.
Bild från vikipedia
