Citat: Den amerikanska
astronauten Scott Kelly och den ryska kosmonauten Michail Kornienko lyfte på fredagskvällen från kazakstanska Baikonur i en rysk Sojuzraket.
De två ska spendera nästan
ett helt år, 342 dagar, på den internationella
rymdstationen ISS. Vistelsen är ett
halvår längre än de vanliga ISS-besöken och kommer att ge forskare möjligheten
att undersöka hur kroppen reagerar på tyngdlöshet under mycket långa tider.
Slut citat.
Hur länge klarar en människa
en vistelse i rymden utan tyngdlagens kraft vilken kroppen är anpassad för? Vi
har sett hur astronauter vilka återvänt haft balansproblem när de kommit
tillbaks. Muskler förtvinar.
Säkert kan i framtiden
konstgjord tyngdkraft konstrueras i rymdfarkosterna. Tyngdlösheten bekämpas.
Men vad som är betydligt
allvarligare för långa rymdfärder är den psykiska pressen av isolation och
instängdhet. För att inte tala om omöjligheten av att vid behov avbryta färden
och komma tillbaks till Jorden.
Här kan ingen teknik vara
ersättningen. Jag ser detta som omöjligt att leva under innan det i en
eventuell framtid kan konstrueras jätterymdskepp av samhällskaraktär likt de
som finns i sf-litteraturen.
Lika verklighetsfrämmande är
det att tro att de som nu anmält sig för enkelbiljett till Mars i framtiden
inte kommer att ångra sig efter en tid på Mars.
