Frågan om det finns liv på planeter därute är
högintressant inom astronomin. Ett sätt
astronomer nu börjat försöka ta reda på detta är genom att analysera ljuset som
kan ses från en planets atmosfär. En del av det ljus från den stjärna där
planeten ingår interagerar med planetens atmosfär och ger viktiga ledtrådar
till de gaser atmosfären innehåller.
Om gaser som syre, metan eller ozon upptäcks kan det
tyda på förekomsten av levande organismer i atmosfär eller på planetens yta.
Sådana gaser kallas biosignaturer. Vad
slags liv säger det dock inget om. Det kan vara avancerat som på jorden eller
enbart bakterier, mikroorganismer eller inget liv alls.
Ett forskarlag från EPFL och Tor Vergata University
of Rome har tagit fram en statistisk modell som kan hjälpa astronomer att tolka
resultaten i sökandet efter dessa "livstecken". Deras forskning har
just publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
I dag har 200 av de exoplaneter som hittills hittats
av sammanlagt över 4000 st. (merparten gasplaneter) visat sig vara telluslika
vilket innebär att de huvudsakligen består av sten som jorden. Under de kommande åren kommer användningen av
gasspektroskopi för att upptäcka biosignaturer i planeternas atmosfärer bli en
allt viktigare del av sökandet. Många forskningsprogram pågår redan inom området,
till exempel CHEOPS exoplanet-hunting satellit en satellit som gick in i
omloppsbana runt jorden i december 2019 och det optiska James-Webb-teleskopet
vilket om allt går i lås ska lanseras i oktober 2021.
Vi kan bara hoppas att det i framtiden (min anm.)
kommer än känsligare utrustning. Att hitta biosignaturer innebär att vi kan
misstänka möjligt liv på en planet inte att där finns liv.
Bild från pixabuy.com
