Förr var handarbete ibland ett nödvändigt ont för hushållsekonomins skull.
Kvinnor sydde och stickade och bildade syföreningar där man träffades för att prata, umgås, dricka kaffe med sju sorters kakor till och lära av varandra i handarbetets ädla konst. Man stickade sockor, koftor och allsköns tavlor och dukar.
Kaffebrödet skulle vara hembakat man tävlade om godaste kaffebrödet och skam den som köpte detta istället för att baka själv.
I dag finns fortfarande på vissa håll syföreningarna kvar. Man träffas men det är nästa generation, generationen efter de som bildade den.
Även i dag träffas man och pratar och umgås. Men ofta är det annat man bjuder på än kakor till kaffet och ofta är det köpt.
Man syr och stickar sällan utan enbart namnet är vad som finns kvar av den gamla idén. De är numera mest samkväm. Så förändras tiden och generationerna med den.
