Bild https://www.esa.int
Med stadigt ökande rymdfärder, fler internationella förfrågningar, nya och mer intensiva dataströmmar har efterfrågan på markstationer för att ta emot data från dessa aldrig varit större. För att ge mer möjligheter till de tre djuprymdsantennerna i sitt globala nätverk av markstationer (Estrack) påbörjade Europeiska rymdorganisationen (ESA) en omfattande uppgradering av sina stationer, inklusive användningen av kryogen teknik.
I slutet av juli 2024 slutförde programmet de kryogena arbetena på sin Argentina-baserade Malargüe-antenn vilket nu gör det möjligt för stationen att ladda ner upp till 80 procent mer vetenskapliga data från allt mer komplexa vetenskapliga uppdrag ur en ökning på upp till 60 procent av rymdfärder som ex Juice och BepiColombo.
Slutförandet av uppgraderingen kommer att minska
kraven på operativ kapacitet från ESA-uppdrag under de kommande åren samtidigt
som det ger ny kapacitet till framtida uppdrag.
Det fungerar enligt följande. När antenner tar emot
en signal och avkodar den kan antenner påverkas av bakgrundsstörningar eller
termiskt brus som begränsar deras känslighet och dataöverföringshastighet. Ett
sätt att minska detta brus är det som gjorts här att kryokyla länken som
förbinder den fysiska antennen med stationens elektroniska signalsändare och
mottagare vilket kallas "antennmatning".
Stéphane Halté, projektledare för ESA:s
markstationer beskriver det som
"Vid en temperatur på -263 °C i stället för
rumstemperatur kan vi minska bruset till ett minimum och öka antennens
kapacitet med mellan 60 och 80 %".
Malargüe är den andra antennen som har uppgraderats med kryokylda matare. Den följer Cerebros väg från 2023. Denna kryogena teknik är nu en standard för ESA:s markstationer och de nya antennerna, liksom den nya Norcia 3 som kommer att vara utrustade med den.
