Läxhjälp genom hushållsnära tjänster är ett bra segregationsinstrument där föräldrar med
ett arbete av någorlunda inkomst kan betala för detta i hemmet. Barnen kan
lättare få bra betyg för att komma in på universitet eller gymnasieskolas
program.
Barn till föräldrar som är arbetssökande eller sjuka
har däremot inte möjlighet att betala
för denna lyxtjänst.
Ett slag i luften med andra ord för att stoppa utanförskap av barn.
Samma sak gäller med läxhjälp i skolan men här i
lite mindre konstruktivt slag. Ickepedagoger ska av sparsamhetsskäl där hjälpa
de elever som önskar hjälp istället för att gå hem snarast möjligt efter sina
schemalagda aktiviteter. Det blir de mest studiemotiverade som tar emot denna
hjälp.
Citat: Oavsett valutgång så
står det därmed klart: alla Sveriges elever kommer att få läxhjälp, inte enbart
de som har föräldrar som kan utnyttja rutavdraget för tjänsten.
Men det finns en hake med reformen. Den verkar inte
fungera.
--- I Norge blev det höstterminen 2010
obligatoriskt för skolorna att erbjuda läxhjälp. Men en utvärdering av
läxhjälpsreformen som nyligen presenterades, visade att effekten blev en annan
än den önskade.
Ja, skolresultaten ökade något sett till de nationella proven – men inte hos de elever som
från början hade låga resultat.
– Läxhjälpen skulle verka socialt utjämnande, men där
såg vi inga effekter. I stället så ökade social bakgrund något i betydelse när
läxhjälpen infördes, säger Anders Bakken. Slut citat.
Citatet bekräftar mina tankar. Vad är då lösningen?
Jo, den finska skolans arbetssätt.
Det har i media förklarats lite av hur det fungerar
där och då till ett lyckat resultat.
Pedagogerna går igenom de läxor de ger med eleverna
innan de ska sluta lektionen. Förklarar uppgifterna och hjälper alla elever till förståelse. I Sverige
ger pedagogerna läxor men går inte
igenom dem förrän, i bästa fall, dagen efter det att läxan gavs.
Resultatet i Finland har uppmärksammats, men inte
lär sig Norge eller Sverige av det, utan kör vidare med läxhjälp efter skolan
och segregerar vidare elever som svaga eller starkt studiemotiverade.
I Sverige har läxhjälp blivit valfläsk utan tankar på
verkligheten eller konstruktivt tänkande eller blickar mot övriga Nordens
skolproblem.
