Överlevnadsråd för företagare läser man om här och där.
Men vem skriver om överlevnadsråd till arbetslösa, de som nu riskerar detta men i än högre grad de som nu garanterat inte får arbete? De som inget fick annat än neddragning av a-kassa och uteslöts från skattesänkning under rekordhögkonjunkturen.
De som inget arbete fick under som det hette superhögkonjunkturen får garanterat inte arbete i första hand under den lågkonjunktur vi nu är på väg mot.
Vem bryr sig om dessa? Svar: ingen. Människosynen har förråats under Alliansens dagar.
Det är nu helt ok att se ner på de svagaste och särbehandla dessa med bidragsnedskärningar
och högt skattetryck. Sverige har blivit ett diskriminerande land med vårt skattesystem och känslokalla regim. Kan vi göra något åt detta? Självklart, men önskar svenska folket förändra den nya människosynen? Knappast, om inte arbetslösheten stiger med tiotals procent och fler drabbas.
Kondottiärer eller yrkeskrigarna
Under den tid som Italiens stadsstater existerade uppstod självklart meningsmotsättningar mellan stadsstaternas köpmansfamiljer. Krig blev ibland det sätt man löste dessa problem med. Men det fanns svårigheter att få befolkningen att ta reson o gå ut i krig där de inte förstod meningen med kriget eller varför man skulle kriga mot någon stat man personligen inte hade något agg mot.
Därför tvingades makthavarna att leja så kallade kondottiärer som det hette då men som i dag kallas legionärer eller legoknektar. Soldater utifrån som mot betalning stred för den som betalade bäst, äventyrare med andra ord. Detta resulterade ibland i att den fiende de betalats för att slå förhandlade med dem om ett bättre pris och så bytte de plötsligt sida.
Det blev kaos i politiken då ingen kunde lita på någon och allt hände utan kontroll.
Ingen ordning på staten blev ledstjärnan och pengarnas makt inklusive mutors beskyddande möjlighet blev vardagsmat. Här kan man läsa lite om denna tid
