Bild Kartan visar var den brittisk astrofysikern Jocelyn
Bell upptäckte den första pulsaren, PSR B1919+21 (i stjärnbilden Räven). Kartan
är utställd på Cambridge University Library wikipedia. Följ länken för att se en kort sekvens på hur en pulsar bildas (obs bilden har inget med inlägget nedan men är intressant).
En pulsar är en roterande neutronstjärna som
genererar regelbundna pulser av strålning. Pulsarer är snabbt roterande, starkt
magnetiserade neutronstjärnor som ger ifrån sig strålning med våglängder från
radiostrålning till gammastrålning över jorden likt kosmiska fyrar.
Forskare från Columbia University har arbetat i ett vetenskapligt forskningsprogram kallat Breakthrough Listen för att söka efter tecken på civilisationer utanför jorden. De har publicerat nya resultat från Breakthrough Listen Galactic Center Survey från en av de mest känsliga radiosökningarna som någonsin genomförts efter pulsarer i den dynamiskt komplexa centrala regionen i Vintergatan.
I avsaknad av yttre påverkan anländer pulserna från
en pulsar till teleskop med extraordinär regelbundenhet. De kan betraktas som
mycket exakta klockor med mycket förutsägbart beteende. Millisekundpulsarer
uppvisar särskilt extremt stabilt klockliknande beteende tack vare sin mycket
snabba rotation. "när pulserna färdas nära ett mycket massivt objekt, kan
de avledas och ge tidsfördröjningar på grund av rumtidens förvrängning, som
förutspåtts i Einsteins allmänna relativitetsteori." beskriver Slavko
Bogdanov, forskare vid Columbia Astrophysics Laboratory och medförfattare till
studien.
Eftersom Skytten A*, det centrala svarta hålet i vår
galax, har en massa som är ungefär 4 miljoner gånger solens massa, utövar det
ett starkt inflytande på sin omgivning.
Med tanke på de potentiella konsekvenserna av upptäckten
av en eventuell pulsar pågår en analys av omfattande uppföljande observationer.
"Vi ser fram emot vad uppföljande observationer
kan avslöja om denna pulsarkandidat," beskriver Perez. Om det bekräftas vara
en pulsar kan det hjälpa oss att bättre förstå både vår egen galax och allmän
relativitsteorin som helhet."
Studien skedde under ledning av den nyligen utexaminerade Columbia-doktoranden Karen I. Perez och publicerades i The Astrophysical Journal.
