Björndjur och Mars jord. Resultatet ej det man hoppats.

 

Bild wikipedia på björndjur (trögkrypare)

Forskarna använde två marsianska simulanter av Mars regolit (mars jord) båda efterliknar den regolit som NASAs Curiosity-rover tog prov från i Rocknest-fyndigheten vid Gale-kratern, söder om planetens ekvator. Forskarna använde två marsianska regolit-simulanter, båda efterliknar den regolit som NASAs Curiosity-rover tog prov från Rocknest-fyndigheten vid Gale-kratern, söder om planetens ekvator 2012. Ett av regolitproven MGS-1, utvecklades först för att fungera som en "global" regolit som representerade planetens yta i stort. Den andra, OUCM-1, utvecklades senare för att mer noggrant efterlikna det specifika provtagningsområdet Gale-kratern med särskild uppmärksamhet på kemisk sammansättning samt mineralsammansättning.

Tillsammans med Penn State Altoona-professor i mikrobiologi Corien Bakermans fann ett internationellt forskarteam nyligen att björndjurens aktivitet minskade avsevärt när de placerades i simulerad marsregolit.  Men att helt enkelt tvätta regoliten med vatten innan man introducerade björndjuren verkade dock ta bort något skadligt ämne och till stor del mildra effekten på deras inaktivitet. 

Studien publicerades i International Journal of Astrobiology, och är ett litet steg mot ett jättesteg för mänskligheten, enligt Bakermans. Tillsammans med Penn State Altoona-professorn i mikrobiologi Corien Bakermans fann ett internationellt forskarteam nyligen att björndjurens aktivitet är en viktig indikator på deras hälsa och att den minskade avsevärt när de placerades i simulerad marsregolit. De lösa mineralavlagringarna (damm som ju mindre kornen är är sylvassa, dock ej på jorden) som täcker en planets eller månes berggrund. 

"När vi överväger att skicka människor till icke-jordiska miljöer behöver vi förstå två saker: hur miljön kommer att påverka människorna och hur människorna kommer att påverka miljön," beskriver Bakermans, som samordnar Penn State Altoonas biologiprogram. Med denna forskning ser vi på en potentiell resurs för att kunna odla växter som en del av att etablera ett hälsosamt samhälle men även om det finns några  skadliga förhållanden i regoliten som vi kan skydda oss mot  eller vi för med oss för att skydda den främmande miljön från jordens påverkan.

Planetärt skydd syftar på att hålla utomjordiska kroppar säkra från jordens föroreningar och vice versa. Det strävas hålla en utomjordisk  miljö så fri från föroreningar som möjligt från människor eller robotar.

Bakermans beskriver att om en planet har sin egen försvarsmekanism mot utomjordiska inkräktare i regoliten som täcker dess yta, kan det vara en mindre oro för dem som planerar rymduppdrag. En sådan mekanism skulle dock sannolikt innebära att människor som hoppas etablera en bas inte skulle kunna anpassa regoliten för att stödja sina behov, som att odla mat. Om försvaret är tillräckligt starkt kan det också skada människor.

"Vi vet mycket om bakterier och svampar i simulerad regolit, men väldigt lite om hur de påverkar djur  även mikroskopiska djur, som björndjur," beskriver Bakermans och beskriver att simulerad regolit är utformad för att exakt efterlikna mineral- och kemisammansättningen som finns på Mars yta och i detta fall på de tåliga björndjuren. 

När vi överväger att skicka människor till icke-jordiska miljöer behöver vi förstå två saker: hur miljön kommer att påverka människorna och hur människorna kommer att påverka miljön," beskriver Bakermans som samordnar Penn State Altoonas biologiprogram. Med denna forskning tittar vi på en potentiell resurs för att kunna odla växter som en del av att etablera ett hälsosamt samhälle. Men vi undersöker också om det finns några inneboende skadliga förhållanden i regoliten som kan hjälpa till att skydda mot kontaminering från jorden, vilket är ett mål för planetens skydd."

"För MGS-1-simulanten såg vi betydande hämning minskad aktivitet inom två dagar avstannade den helt," beskriver Bakermans. "Det var mycket mer skadligt jämfört med OUCM-1, som dock även den var hämmande (i form av hur björndjuren rörde sig normalt. Två dagar senare började dock simulanten påverka björndjurens förmåga att röra sig normalt även i OUCM-1) men mycket mindre än i regolit MGS-1 där allt avstannade."

Björndjur har två tillstånd: aktiva och vilande. I sitt vilande tillstånd, vilket vanligtvis uppnås genom svår uttorkning kan de överleva rymdens vakuum, havets djup och nästan allt däremellan. När björndjur aktiveras genom återfuktning är de något mer ömtåliga men kan ändå förbli aktiva i frostgrader, förändrad tillgång på mat och andra svåra förhållanden. De björndjur som exponerades för MGS-1 visade dock ingen aktivitet efter endast två dagars exponering.

"Vi blev lite förvånade över hur skadligt MGS-1 var," beskriver Bakermans. "Vi teoretiserade att det kanske finns något specifikt i simulanten som kan tvättas bort."

Forskarna sköljde av MGS-1 med vatten och blandade det med färska björndjur. Dessa björndjur hade nästan ingen minskad aktivitet.

"Det verkar som att det finns något mycket skadligt i MGS-1 som kan lösas i vatten – kanske salter eller någon annan förening," beskriver Bakermans och noterade att teamet undersökte vidare. "Det var oväntat, men det är bra på ett sätt, eftersom det betyder att regolitens försvarsmekanism kan stoppa föroreningar. Samtidigt kan den tvättas för att stödja växttillväxt eller förhindra skador på människor som kommer i kontakt med den."

Vatten är knappt i utrymmet, så att tvätta regolit är inte en perfekt lösning, men Bakermans sade att förståelsen att den skadliga komponenten kan sköljas bort är hjälpsamt för att bygga en användbar kunskapsbas.