Bild https://www.icrar.org Illustration av interaktionen mellan en röd dvärgstjärna
och en vit dvärgstjärna i den långperiodiska transienta GPM J1839-10. Crediter:
D. Futselaar/Horvath, Rea, Hurley-Walker et al. 2026
Under de senaste fyra åren har en ny klass av
signaler från universum fångat astronomernas uppmärksamhet. Dessa händelser
härstammar från galaktiska objekt kända som långperiodiska transienter (LPT) (övergående radiopulser över tid),
vars källa är okänd. De framträder som upprepade ljusa radiopulser
med ovanligt långa perioder i tid. Hittills har omkring 12 sådana källor upptäckts. Men deras ursprung och mekanismerna som genererar deras emission är fortfarande
oklara.
I en ny studie publicerad i Nature Astronomy, under ledning av (Curtin Universitys nod) har ICRAR-doktorand Csanad Horvath, beskrivit den längst i tid pågående LPT känd som den som varit i drift under längst tid.
GPM J1839-10 har en period på 21 minuter ingen längre har observerats i Vintergatan. Det har nu visats vara ett binärt system som hyser
en vit dvärgstjärna. Detta system består av en snurrande vit dvärg (en
stjärnrest av en stjärna) och en röd dvärg (en stjärna mindre och svalare än solen).
GPM J1839-10 läggs till vetenskapliga bevis till två tidigare
studier där det föreslagits att andra LPT:er skulle ha samma typ av binära
system och visar att de flesta LPT:er kan ha liknande ursprung eller uppbyggnad. Den exakta
fysiken bakom de ljusa radiopulserna från dessa källor har nu kopplats till
interaktionen mellan den vita dvärgpulsarens magnetfält och utkast från
följeslagarstjärnan ( i detta fall den röda dvärgstjärnan)
