Bild https://www.countryliving.com.
Den vitaktiga grå fläck som ibland dyker upp på
natthimlen tillsammans med norrsken har för första gången fått en förklaring
av forskare vid University of Calgary.
"Du ser det här dynamiska gröna norrskenet, du kan
se en del av det röda norrskenet i bakgrunden och helt plötsligt ses en
strukturerad fläck som är gråtonad eller
vittonad kopplad till norrskenet", beskriver Dr. Emma Spanswick, PhD,
huvudförfattare till artikeln (se nedan) och docent vid institutionen för fysik
och astronomi vid naturvetenskapliga fakulteten vid University of Calgary.
Spanswick beskriver att den vita fläcken har
refererats till i vetenskapliga artiklar tidigare men aldrig förklarats.
Hennes team visar i en artikel slutsatsen att det
"helt säkert är en värmekälla" och beskriver att det tyder på att
norrskenet är mer komplext än man tidigare trott.
Spanswick beskriver att upptäckten möjliggjordes
efter framsteg inom kamerateknik som gnu ör det möjligt för både amatörfotografer
och forskare att se färgbilder av natthimlen.
"Alla har lagt märke till framstegen inom digital fotografering. Nu kan din mobiltelefon ta bilder på norrskenet, beskriver hon.
"Den här typen av sensorer kan nu hittas i mer kommersiella, mer robusta sensorer som vi skulle använda inom vetenskapen."Teamets forskning kom efter att det fanns ett förnyat intresse för kontinuumemission med upptäckten och observationerna av det långa, glödande bandet av lila ljus som kallas STEVE – eller Strong Thermal Emission Velocity Enhancement. Min teori är att Steve och dessa fläckar består av samma slag och är samma fenomen.
"Det finns likheter mellan det vi ser nu och
STEVE", förklarar Spanswick. "STEVE manifesterar sig som en lila
eller gråtonad struktur.
"Spektrumet mellan de två är likartade men på
grund av dess koppling till dynamiskt norrsken är fläcken nästan inbäddat i
norrskenet. Den är svårare att urskilja om man skulle söka det medan STEVE
är skilt från norrskenet som ett stort band som korsar himlen.
Den senaste forskningen är betydelsefull och
medverkande vid denna var tre UCalgary-studenter i
dess grundutbildning och Josh Houghton som ursprungligen anställdes som
praktikant i projektet.
Artikeln om fenomenet publicerades den 30 december 2024
i tidskriften Nature Communications.