2018 skapade Kina rymdhistoria genom att sända en sond till månens baksida varifrån släpptes en månbil kallad Yutu-2 i januari 2019. Landningsplatsen var Von Karman-kratern på månens sydpol och där i den så kallade Aitkenkratern vilken tros vara den största och äldsta nedslagsstrukturen på månens yta.
Rovern (rymdbilen) var utrustad med markpenetrerande
radar för att undersöka materialbeskaffenhet som utgör månens regolit (grus). Data
från radarn visade att materialet runt rovern matchade de som var associerade
med det som finns i den närliggande nedslagskratern. Detta visade att regolitmaterialet i
närheten av rovern kommit dit efter att ha skjutits ut från kratern då den
träffats av en asteroid. Inte att vulkanutbrott varit ursprunget vilket flera forskare ansett.
Forskarna konstaterar att månens baksida även är
mycket annorlunda från den sida som vetter mot oss. Baksidan har fler
kullar, kratrar och sprickor och kratrarna är djupare än de på framsidan. Framsidan kallas den sida som alltid riktas mot oss. Månen snurrar ej vilket Jorden gör.
Tidigare
forskning har också visat att månens baksida är tyngre än den flackare sidan som
vi ser från Jorden. Forskarna anser att resultaten från Yutu-2 bidrar till bättre förståelse av geologin på månens baksida (och i synnerhet Sydpolen-Aitken kratern).
Data från Yutu-2 kommer att hjälpa forskare att bättre förstå
månens historia i allmänhet liksom den roll asteroidnedslag gjort som format
månens yta och form.
Bild på Aitkenkratern där landningen skedde. Från
vikipedia.
