Nya astronomiska mätningar inom det infraröda fältet har lett till upptäckten av en hittills okänd klass av asteroider. Det var en internationell forskargrupp bestående av geovetare från Heidelbergs universitet som upptäckte och karaktäriserade dessa tidigare okända små asteroider med hjälp av infraröd spektroskopi. De finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och är – i likhet med dvärgplaneten Ceres rika på vatten.
Enligt datasimulering rörde sig dessa asteroider genom komplexa dynamiska
processer från de yttre regionerna i vårt solsystem (kuiperbältet bortanför Neptunus åsyftas)
till asteroidbältet strax efter att de bildats vid själva solsystemets bildning.
Med en ekvator diameter på cirka 900 kilometer är
dvärgplaneten Ceres det största objektet i asteroidbältet. Många andra dvärgplaneter
och asteroider finns i denna region. Man beräknar att här finns ca 60000
objekt.
- Det är resterna av material från vilka planeterna
i vårt solsystem skapades för fyra och en halv miljard år sedan. I dessa asteroider och dvärgplaneter och fragment av meteoriter finns många reliker som pekar direkt på
processen vid planetbildning, förklarar professor Dr Mario Trieloff från
Institute of Earth Sciences vid Heidelberg University.
Den aktuella studien visar att dessa små astronomiska objekt härstammar från alla regioner i det tidiga solsystemet. Med hjälp av små kroppar från det yttre av solsystemet (kuiperbältet där isiga objekt som kometer även finns) kunde vatten ha nått den fortfarande växande jorden i form av vattenrika asteroider. Då planeterna i det inre av solsystemet tenderade att vara torra kom vatten till en del från dessa asteroider utifrån enligt professor Trieloff, som ledde forskargruppen inom Geologi och kosmologi.
Men varför finns eller hade det bildats vatten i dessa asteroider är en fråga. Kan det ha med kometblocken att göra? Men det förklarar inte mängden av vatten. Väte var vanligt i universums början och är men syre var inte lika vanligt i början men ökade efterhand i universum.
Det nya infraröda spektrat uppmätt av Dr Driss Takir vid NASA:s teleskopanläggning vid Mauna Kea-observatoriet på Hawaii (USA) säger han. "Dessa astronomiska mätningar möjliggjorde identifiering av Ceres och liknande asteroider med en diameter så liten som ner till 100 kilometer som finns i ett begränsat område mellan Mars och Jupiter nära Ceres omloppsbana", förklarar Dr Takir, astrofysiker vid NASA Johnson Space Center och huvudförfattare till studien. Samtidigt stöder dessa infraröda spektra slutsatserna om kropparnas kemiska och mineralogiska sammansättning. Precis som Ceres finns det mineraler på ytan på de upptäckta asteroiderna som härstammar från en interaktion med flytande vatten.
Hör Ceres och dessa asteroider på något sätt samman och har samma ursprung?
Dessa små astronomiska objekt är ganska porösa. Hög porositet är ännu en egenskap som delas med dvärgplaneten Ceres. "Strax efter bildandet av asteroiderna var temperaturen inte tillräckligt hög för att omvandla dem till en kompakt bergstruktur; de behöll den porösa och primitiva karaktären som är typisk för de yttre isplaneterna som finns långt från solen," förklarar Dr Wladimir Neumann, medlem i prof. Trieloffs team. Neumann var ansvarig för datorsimuleringen av termisk utveckling av de småobjekten.
Vi ska komma ihåg att alla asteroider i asteroidbältet inte är vattenrika utan detta är en ny klass av asteroider som upptäckts där.
Egenskaperna hos dessa Ceres-liknande objekt och deras närvaro i en relativt smal zon av det yttre av asteroidbältet tyder på att dessa kroppar först bildades i ett kallt område vid kanten av vårt solsystem. Gravitationsstörningar i banorna på stora planeter som Jupiter och Saturnus så kallat "jätteplanetinstabilitet" - förändrade banan för dessa asteroider så att objekten tog kurs mot dagens asteroidbälte och genom gravitation en från detta fastna i bana här.
Men då alla hamnat som jag förstår i samma område bör de tagit kurs dit i en större grupp och samtidigt.
Resultaten publicerades i tidskriften "Nature Astronomy".
Forskare från Frankrike och USA bidrog till forskningen, som finansierades av
den tyska forskningsstiftelsen och Klaus Tschira Foundation.
Bild vikipedia på asteroidbältet som finns mellan
Mars och Jupiter. Bland dessa tusentals asteroider finns ovanstående klass av
asteroider.
