Merkurius sågs i många år som
en omöjlig planet att hysa liv. Med samma sida mot solen och samma från solen
blev den en planet man såg som otroligt kall på ena halvan och otrevligt varm
på motsatta sidan. Planeten hade ingen rotation likt de flesta andra planeter
har. Men idag har detta visat sig falskt planeten roterar.
Nu är en fyra års resa till
planeten snart överståenden. För fyra år sedan skrevs bland annat följande i
tidningen forskning och framsteg,
Citat: På 1990-talet avslöjade allt bättre radioantenner allt fler
detaljer. Ett område vid den norra polen ger samma eko på radarbilderna som de
isiga Jupitersatelliterna och polarkalotterna på Mars. Men is är väl omöjlig på
den solheta Merkurius? Kan det i stället vara några exotiska eller onormalt
järnfattiga bergarter? Sådana kan under vissa omständigheter reflektera
signalen effektivt. Slut citat.
Frågan om is på
en planet som ligger så närma solen har varit ett stötesten i forskningen.
Tecken tydde på att så kunde vara fallet men alternativa förklaringar sågs som
mer troliga.
Men nu vet vi resultatet.
Citat: Tack vare sonden Messenger har man bland annat upptäckt ett
tjockt istäcke vid Merkurius poler. Slut citat.
Sonden kraschade
enligt dess mål på Merkurius i slutet av april iår. Dess uppdrag är slut.
