Ett internationellt forskarlag har upptäckt att det
supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum Sagittarius A* (Sgr A*)1 vaknade ur en lång period av dvala för cirka 200 år sedan. Ekot av denna händelse
uppfattades på Jorden i år.
Ett team under ledning av Frédéric Marin2 , CNRS-forskare vid Astronomical Strasbourg Observatory (CNRS / University of Strasbourg) var de som upptäckte ekot från detta uppvaknande av det det svarta hålet. Ett objekt som är fyra miljoner gånger mer massivt än vår sol. Studien om upptäckten publiceras i Nature den 21 juni 2023.
Vi vet nu att någon gång under ett år i början av 1800-talet slukade det svarta hålet kosmiska
objekt som kom för nära det innan det återigen gick in i ett tillstånd av
lugn. Ingen effekt kändes på jorden eftersom avståndet mellan Sgr A * och Jorden
är för stort (cirka två miljarder gånger avståndet från jorden till solen).
Det upptäckta korta röntgenekot, som sändes ut för cirka 200 år sedan avslöjar dock att den
ursprungliga intensiteten var minst en miljon gånger större än den som för
närvarande avges av Sgr A*. För att få en uppfattning om ökningen i
intensiteten i röntgenstrålningen då det svarta hålet aktiverades ur sitt
vilande tillstånd kan det jämföras med om en enda glöd i en skog
plötsligt blev lika ljus som solen. Fyndet förklarar varför molekylmoln nära
Sgr A* lyser starkare än vanligt just nu: det beror på att de reflekterar
röntgenstrålarna som kom från Sgr A* för 200 år sedan (vi ser området som det såg ut för 200 år sedan då avståndet till detta
svarta hål är 200 ljusår).
Till forskningen använde forskarna NASA: sIXPE-satellit 3 (Imaging X-ray Polarimetry Explorer) som för första gången kunde detektera polarisationen hos detta röntgenljus med stor precision och även bestämma dess källa, något som tidigare med tidigare instrument visat sig vara omöjligt.
Ungefär som en kompass spårades det polariserade
röntgenljuset direkt till dess källa, Sgr A*, även om ekot nu är borta
fortsätter forskarna sitt arbete med Sgr A* för att försöka bestämma de fysiska
mekanismer som krävs för att ett svart hål ska kunna växla från ett vilande tillstånd
till ett aktivt.
Troligen
är det ett större gasmoln det svarta hålet slukade den gången. Alternativt en
större planet eller brun dvärg eller allt på en gång.
Bild vikipedia på Vintergatans svarta hål + Sagittarius A*, publicerad av Event
Horizon Telescope 12 maj 2022
