Google

Translate blog

onsdag 9 april 2008

Planering dålig i vissa kyrkor


Kierkegaard ansåg att tro är att lyda Gud mot allt förnuft. Att upptäcka det osannolika och sedan hålla fast vid detta med stark lidelse.
Så sa Kierkegaard.

Han var även motståndare till en harmonisering och kompromiss mellan kyrka och förnuft. vetenskap, filosofi, etik och världens krav på människan.
Så sa Kierkegaard.

Av den anledningen förkastade han den existerande kyrkan som han ansåg för världslig.
Så sa Kierkegaard.

Ingenting kan förena den kristendom som är ensamhet, ångest, förtvivlan, syndabekännelse och utstötthet med den kyrka som är full av kyrkliga ämbeten.
Så sa Kierkegaard.

Ångest är honnörordet i Kierkegaards filosofi. Den såg han inte som fruktan för något bestämt utan som en metafysisk ångest vilken kommer på oss och avslöjar vår längtan som evighetsvarelser vilka söker något mer än vår jordiska existens. Vår ångest öppnar därför vägen till tro och frälsning en väg som är stängd för den nöjde och tillfredställda människan.
Så sa Kierkegaard.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151918

ett bra förslag man kan läsa om här då det gäller nattvardens utdelande. Men ett problem som inte tas upp är de gudstjänster där prästen av tidsbrist inte hinner dela ut nattvarden. Där prästen en halvtimme efter gudstjänsten ska vara i en ny kyrka för en ny gudstjänst. Dålig planering, javisst. Skulle lätt åtgärdas om gudstjänsten började en halvtimme tidigare i första kyrkan. Men nu är det inte så i många fall. Mitt förslag är då att istället för att avsluta med en nattvard efter gudstjänsten istället börja med en innan gudstjänsten. Denna kunde utdelas på stående fot på väg in i kyrkan eller avsides. Enkelt och tidsbesparande där tid saknas.
Så säger Jag.