Google

Translate blog

måndag 25 augusti 2014

Åldersdiskriminering inte bara på arbetsmarknaden utan även i riksdagen.


Citat: Sverige har drygt 25 procent av de röstberättigade – runt 1 845 000 personer – fyllt 65. I somliga valkretsar närmar sig andelen 30 procent. I vissa kommuner är andelen hela 40 procent. Dessa nära två miljoner väljare är kraftigt underrepresenterade i Sveriges riksdag. Vid riksdagsvalet 2010 var endast sex av de 349 invalda ledamöterna 65+, strax under 2 procent alltså. Nu har ytterligare några hunnit passera det uppenbarligen mycket känsliga strecket. Motsvarande siffra för USA:s senat är 39 procent. Slut citat.

Att vi har åldersdiskriminering på arbetsmarknaden i Sverige vet alla och inget kan göras åt detta. Reinfeldt anser dock att de med arbete ska kunna arbeta till 75 år och de medelålders ska kunna omskolas för att fortsätta jobba efter 65 år.

Samtidigt dras resurserna ner till högskolestudier, universitetsplatser och komvux som skulle ge möjligheter till att studera.

De som likväl får chansen till studier får i många fall snällt se sig som i startpunkten för långtidsarbetslöshet. Detta då få arbetsgivare anställer en äldre de inte känner.

Samma sak som speglar riksdagsledamöter speglas i arbetslivet. Erfarenhet värderas inte, utan ålder går först. Detta fenomen är vanligast i vårt land.

I många andra länder ses de äldre som en resurs genom deras erfarenhet av livet och arbete.

Varför Sverige utmärker sig är en gåta. Jag vet inga forskningsrapporter som visar varför det blivit så.