Bild https://negativespace.co/couple-love/
Astrobiolog Manasvi Lingam vid Florida Tech har uppställt modeller för förenklade
representationer av verkligheten. Modellerna har två huvuduppgifter innebärande att hjälpa forskare att göra förutsägelser och erbjuda alternativa experiment till annars kostsamma eller
opraktiska experiment. Så var fallet med Lingams nyligen publicerade analys om livets
potentiella ursprung på jorden.
“A Bayesian Analysis of the Probability of the
Origin of Life per Site Conducive to Abiogenesis” publicerad den 19 augusti i
tidskriften Astrobiology där utöver Lingam Ruth Nichols, nyligen utexaminerad
från Florida Tech och astrobiologen Amedeo Balbi från University of Rome visar
hur de utarbetat modellerer över förhållandet mellan
hypoteser som förutsäger ett varierande antal potentiella platser för
uppkomsten av liv från icke-liv på jorden och sannolikheten för livets
uppkomst på platser bortom Jorden.
En Bayesiansk inferens är en analys där tidigare kunskap används för att uppskatta efterföljande sannolikhet. I modellerna fokuserade forskarna på möjligheten att livet på Jorden har sitt ursprung på själva jorden. Så eftersom det är fastställt att det finns liv på jorden, antar denna modell att livet fick sitt ursprung på jorden minst en gång.
Lingam beskriver att detta är är en av de första
gångerna han specifikt studerar livets uppkomst. Han har dock modellerat flera
intilliggande frågor som utvecklingen av teknikbaserad intelligens.
Forskarna sammanställde potentiellt det som kan ses som livskraftiga platser där liv kan ses bli möjligt och liv kan uppstå. Platser som har identifierats i tidigare forskning var och en med olika nivåer av gynnsamhet för livets uppkomst. De inkluderade flera olika miljöer allt från undervattensvulkaner till såpbubblor och tjära till naturliga kärnreaktorer liknande den som bildades i Gabon för två miljarder år sedan.
Två huvudfrågor formade deras modeller: 1. hur många platser på jorden kan liv ha uppstått? 2. Vad är sannolikheten för att liv faktiskt uppstår från en av dessa platser? Målet med studien var inte att direkt svara på frågorna utan att hitta det mest exakta sättet att tolka de data som modellerna visade.
Lingam förutspådde till en början att tillgången till av urable platser (platser på en planet där liv kan uppkomma)) skulle skapa en högre sannolikhet för att liv skulle uppstå på jorden. Tänk att när du köper fler lotter kommer dina chanser att vinna att öka.
Istället blev resultatet det rakt motsatta i detta
scenario. Lingam fann att när man jämförde det större antalet platser med det
mindre antalet var sannolikheten för liv per plats nästan omvänt relaterad till
antalet platser (ex vatten.
– Det är de två situationerna som finns här. En där
det finns många platser, men det är mycket låg sannolikhet [för liv] per plats.
Och den andra där det finns väldigt få platser, men det är en väldigt hög
sannolikhet per plats.
Ja, det här resultatet var osannolikt beskriver han
och är därför en viktig kunskap.
"Normalt sett är 'ju mer, desto bättre'
inställningen för många saker i livet", beskriver Lingam. – Men mer är
inte alltid bättre. Om det är färre, men det är rätt sorts färre, då kan det
faktiskt vara bättre.
Med andra ord, i den modell där jorden hade färre urable
sites totalt sett, drog forskarna slutsatsen att sannolikheten för att liv
uppstod på en given plats ökade. De fastställde att en större chans att liv
bildas kan vara mer sannolik när ureabla platser är sällsynta och rikligt med
urabla platser kan minska sannolikheten för liv på en given plats.
Därifrån drog de slutsatsen att det mindre urvalet
av platser, som avslöjade en högre sannolikhet för liv på en viss plats,
sannolikt innehöll mer gynnsamma miljöer.
Resultatet tyder på att inom det bayesianska
ramverket kan begränsningar av tillgången på lämpliga miljöer för livets
uppkomst på jorden ge värdefulla insikter om sannolikheten för och frekvensen
av liv på andra håll i universum.
Ett
oväntat resultat som det är värt att fundera över och fortsätta forska vidare inom. Vår verklighetskunskap och förförståelse ska vi vara försiktiga med att ta
som utgångskunskap så länge vi inte vet mer om verkligheten och kosmos.
