Intresset i media har till regimens glädje även dämpats. Allt har återgått till hur det var innan uppdrag granskning tog upp det och riksdagen diskuterade frågan.
Utöver det säger majoriteten av fas 3: arna att de är nöjda med att ha placerats i åtgärden. De ses därmed ab Alliansen som nöjda med pysslet det gör, ersättningen och anordnaren.Finns någon mening i dagens Sverige att protestera och demonstrera mot fas 3 då? Nej.
Samma sak hände efter påskupproret. Inget förändrades. Vi har en regim som varken lyssnar eller bryr sig om sitt folk om dessa inte har ett avlönat arbete.
Enfrågeregimen alliansen har en enda fråga i sitt program under den nuvarande period de sitter vid makten. Det femte jobbskatteavdraget.
Inget annat intresserar dem.Vikten för detta är att då omkonstruerar de än mer samhället i tärande och närande. De tärande är de sjuka och de arbetslösa, som fortsatt ska stigmatiseras ekonomiskt och förföljas känslomässigt av regimens lakejer, försäkringskassans bödlar.
Bödlar i den bemärkelsen att de krossar människor ekonomiskt.
Sedan kan man förvånat och undrande tänka över varför fas 3 are i majoritet önskar gå kvar med sin usla ersättning och åtgärder. Är de hjärntvättade i fas 1-2? Har de inga krav på livet?
De flesta var ju nöjda, när de nu fick möjlighet att säga vad de tyckte i arbetsförmedlingens undersökning. Kanske ska fas 3 lämnas i agendan av oppositionen, deltagarna är ju nöjda och belåtna med sin segration i samhället eller förstår de den inte?
