Google

Translate blog

söndag 20 oktober 2019

En av 2019 års nobelprisvinnare i Fysik Michel Mayor säger att människan aldrig kommer att emigrera till andra planeter


Michael Mayor är  astronom och en av nobelpristagarna i fysik 2019. Han är känd för att ha funnit exoplaneter i andra solsystem. Men anser inte att vi i en avlägsen framtid kommer att bosätta oss på någon planet utanför jorden.


Kolonier eller mindre samhällen på planeter eller månar i vårt solsystem kommer däremot troligen att ske.


Men en emigration till andra planeter utanför vårt solsystem i stor skala eller överhuvudtaget tror han inte kommer att ske. Mayor säger "Dessa planeter är alldeles för långt borta. Även i det mycket optimistiska fallet med en beboelig planet som inte är alltför långt bort, säg några dussin ljusår vilket inte är mycket, det är i grannskapet, är för långt bort”.


"Vi talar om hundratals miljoner dagar i restid med hjälp av de medel vi har tillgång till idag.  Istället måste vi ta hand om vår egen planet. Det är en mycket vacker planet och fortfarande helt beboelig. ”säger han.


Mayor önskar ta bort all tilltro till uttalanden som säger att vi kan fly till en beboelig planet därute den dag liv inte är möjligt på jorden.


"Det är helt galet", tillägger han. Människor kommer aldrig att emigrera till en planet utanför jordens solsystem eftersom det skulle ta alldeles för lång tid att komma dit. Vi letar efter planeter som kan hysa liv och som liknar jorden men vi kan aldrig resa dit men vi är nyfikna på om där finns liv. Vi vet inte! Det enda sättet att göra det är att utveckla tekniker som skulle tillåta oss att upptäcka livet på avstånd” sade han.


Min fundering är om det likväl inte en gång kan bli möjligt att resa till andra solsystem (min anm). Men det förutsätter att vår civilisation överlever och teknik upptäcks för detta. Kanske de så kallade maskhålen finns och kan tämjas för resor ut från vårt solsystem i otrolig hastighet kanske i en hastighet så snabb att den knappt kan mätas. 



Bild på Michel Mayor från vikipedia