Google

Translate blog

fredag 5 december 2025

En meteorit är som en tidskapsel från det förflutna

 


Bild https://www.nrm.se (Naturhistoriska riksmuseet) Illustration: Åke Johansson av platser i Sverige där meteoriter hittats.

När solsystemet började bildas drogs gas och damm från ett gigantiskt molekylmoln in i en platt skiva av material runt solen. Denna protoplanetära skiva var mycket het till en början men började så småningom svalna. Gravitationen orsakade att damm klumpade ihop sig till större och större bitar. Så småningom bildades små kroppar, på upp 160 km i diameter som kallas planetesimaler.

"Dessa planetesimaler anses vara byggstenarna till  planeter. För att förstå hur jorden bildades måste du också veta hur planetesimaler bildades," beskriver forskare Thomas Kruijer LawrenceLivermore National Laboratory. "Jag tror att vi är lite som detektiver eller historiker, på ett sätt. Vi försöker utveckla en sekvens i dessa händelser."

Den främsta ledtråden till detta detektivarbete kommer i form av meteoriter. Många av dessa rymdstenar kommer från asteroidbältet (som finns mellan Mars och Jupiter) där rester för några av de första kropparna som bildades i solsystemet finns kvar. Genom att analysera meteoriter i laboratorie kan forskare fastställa ålder och sammansättning av prover av dessa som är över 4,5 miljarder år gamla.

Författarna till studien nedan  beskriver de olika typer av meteoriter och vilken information varje typ ger. Odifferentierade meteoriter kommer från planetesimaler som blandades och bildades utan att smälta. De rymmer kalciumaluminiumrika inklusioner (delar i en större helhet)  som möjligen var de första materialen som kondenserade ut ur den protoplanetära skivan. Inuti finns också kondrules, små sfärer som lätt kan dateras och visa när en kropp bildades.

I kontrast genomgick differentierade meteoriter uppvärmning och smälte. Tyngre material som järn sjönk inåt och bildade en planetesimalkärna medan lätta material steg upp till manteln.

"Det är ganska speciellt eftersom jorden också tros ha en järnkärna, men den är så djupt under våra fötter att vi aldrig kan nå den," beskriver Kruijer. "Genom att studera järnmeteoriter kan du också studera kärnorna i planetkroppar."

Så småningom vill Kruijer se att resultat från meteoritprovanalys matas in i storskaliga astrofysiska modeller av protoplanetarskivan. Han hoppas att artikelns sammanställning av meteoritforskning ska fungera som en värdefull resurs för forskare och experter inom närliggande områden.

"Du kan be AI sammanfatta de senaste utvecklingarna inom detta område. Det ger dig en viss uppfattning, men det finns många nyanser och precist språk som används i vetenskapliga artiklar," beskriver han. "Jag tycker att det är väldigt viktigt att ha en väl kurerad översiktsartikel skriven av experter som förstår alla nyanser."

Lawrence Livermore National Laboratory (LLNL)-forskaren Thomas Kruijer och medarbetare beskriver hur meteoriter berättar historien om det tidiga solsystemet i en nyligen publicerad artikel i  Space Science Reviews som också ska bli ett kapitel i en kommande lärobok.